Författare Ämne: Filosoferande kring hyllbane-segment  (läst 1910 gånger)

bromsarn

  • Användare
  • ***
  • Antal inlägg: 61
  • Med rumpan knappast lyft ur fåtöljen
Filosoferande kring hyllbane-segment
« skrivet: tis 13 nov 2018, 10:40:38 »
Det börjar nu närma sig att bli dags för en annan att knåpa ihop sig en liten modelljärnväg. En vacker dag tänker jag knöka in maximalt med tåg på de nitton kvadratmeter som jag har till mitt förfogande. Nu tänkte jag börja med att gå ut lite lätt med ett mindre projekt som inte kräver några enorma ingenjörskunskaper och som kan bli någorlunda färdigt under överskådlig tid.

Jag funderar på att utgå från ett förslag från makarna Peters bok Anlagen-Varianten från 2015. Det speciella med detta förslaget är att en godsbangård och en personbangård får utgöra varsitt hyllsegment. Detta av huvudsakligen två anledningar: Dels blir bangårdarna med sina renodlade funktioner något mindre platskrävande i djupled, så att de inte blir allt för hopklämda på de 50 cm som står till buds; dels kan man bygga i etapper, så att om man börjar med att bygga och detaljera godsbangården längs kortväggen så kan den blivande personbangårdens yta användas som improviserad fiddle yard. Sedan blir det dags att bygga personbangården och åtminstone en lite bit linje (och nog även en industri) längs med långväggen och först därefter blir det nödvändigt att  färdigställa den slutgiltiga fiddle-yarden på den tredje kortväggen (eller, eventuellt göra något helt annat).

Jag bygger i H0 med tyskt förebild i epok III, typ tidigt sextiotal. Banan ska trafikeras av medelstora tanklok och tvåaxliga personvagnar.


Manfred och Ingrid Peter tänker sig godsbangården såhär:



Jag tänker nog följa denna planen rätt så bokstavligen förutom att jag låter den breda ut sig lite mer på längden så den fyller väggen någorlunda.


Författarna tänker sig personbangården såhär:



Även här så förlänger jag den lite... I övrigt får den nog vara som på bilden...


Jag tänker foga in det hela i rummet enligt skissen nedan:



Nu tänker jag, såhär innan jag ”sätter spaden i jorden” (eller ”sågen i playwooden”, eller hur man nu säger) slänga ur mig en bunke frågor till detta forums smarta användare:


- Verkar de här spårplanerna någe bra?

- Här är en hel massa dubbla korsningsväxlar, är det någon risk med det ? (Jag använder Fleischmann Profi).

- Godsbangården har ett litet stall för ett rangerlok (i Peters text omtalad som en Köf) och personbangården har ett större lokstall för linjelok. Känns det realistiskt att sprida ut lokservicen på detta sättet?

- Godsbangården har fyra spår för lastning / lossning av godsvagnar; räcker det för att det ska vara kul?

- Är godsbangårdens spår tillräckliga för den rangering som behöver göras där?
(Om det kniper antar jag att man även skulle kunna nyttja personbangårdens understa spår, det som på spårplanen benämns som Güterzugdurchfahrgleis, för att sätta ihop godståg).

- ALLA FORMER AV FILOSOFERANDE KRING DE HÄR SPÅRPLANERNA EMOTTAGES TACKSAMT!


Vänligen
bromsarn

Jan

  • Användare
  • ***
  • Antal inlägg: 436
SV: Filosoferande kring hyllbane-segment
« Svar #1 skrivet: tis 13 nov 2018, 13:35:50 »
Hej, nedan mina tankar kring ditt planerade bygge kombinerade med dina frågor:

- Verkar de här spårplanerna någe bra?
Personligen tycker jag att de ser bra ut. Man kan alltid ha synpunkter på hur verklighetsanknutna de är men jag tror att de brukar göra sina spårplaner efter stationer som finns eller funnits i verkligheten (i förenklat utförande naturligtvis). Den kritik jag sett på en del tyska mj-forum är att de förkortar spårplanerna för mycket men du tänker ju ändå förlänga båda bangårdarna så den kritiken faller då bort.

- Här är en hel massa dubbla korsningsväxlar, är det någon risk med det ? (Jag använder Fleischmann Profi).
Det kan jag inte uttala mig om eftersom jag bygger i skala N. Om du är orolig att det inte kommer att fungera kan du byta ut dem mot vanliga växlar eftersom du förlänger bangårdarna.

- Godsbangården har ett litet stall för ett rangerlok (i Peters text omtalad som en Köf) och personbangården har ett större lokstall för linjelok. Känns det realistiskt att sprida ut lokservicen på detta sättet?
Ja, varför inte? Godsbangården hade kanske verksamhet dygnet runt medan personbangården lämnades obemannad under natten. Tågklareraren på personbangården kunde då lägga "fri genomfart" på genomfartsspåret för godståg. Det kan då vara rimligt att rangerloket på godsbangården hade sin hemvist där.

- Godsbangården har fyra spår för lastning / lossning av godsvagnar; räcker det för att det ska vara kul?
Absolut. Spåranläggningen är ganska begränsad så du kommer att ha mycket att göra för att inte blockera bangården helt. Du har dessutom ett spår på personbangården för postvagnar som behöver rangeras. Du har också nämnt att du kommer att bygga ett industrispår på linjen mot din fiddleyard och det kommer att ge ytterligare möjlighet för rangering.

- Är godsbangårdens spår tillräckliga för den rangering som behöver göras där?
Det tycker jag. Det begränsade spårutrymmet innebär en större utmaning vid rangeringsarbetet så att du inte låser in de vagnar som skall sättas ihop till ett tåg. Det blir lite som ett rangerpussel.

(Om det kniper antar jag att man även skulle kunna nyttja personbangårdens understa spår, det som på spårplanen benämns som Güterzugdurchfahrgleis, för att sätta ihop godståg).
Jag skulle undvika att använda genomfartsspåret som rangerspår. Det kan naturligtvis användas om inga godståg skall ankomma eller avgå eftersom du annars måste köra godstågen förbi plattformen. I verkligheten skulle man försöka klara sig utan att använda det spåret för att sätta ihop godståg.

Avslutningsvis tycker jag att anläggningen kan bli riktigt kul att bygga och trafikera. Det finns säkert bättre spårplaner i något spårplanshäfte någonstans men jag skulle nöja mig med det här. Det finns hur mycket detaljarbete som helst att pyssla med och jag tror att du kommer att bli nöjd.

Lycka till med bygget. Jag ser fram emot att se hur det utvecklas.

/Jan

bromsarn

  • Användare
  • ***
  • Antal inlägg: 61
  • Med rumpan knappast lyft ur fåtöljen
SV: Filosoferande kring hyllbane-segment
« Svar #2 skrivet: tis 13 nov 2018, 14:37:12 »
Tack Jan för trevlig och genomtänkt respons!

Man vill ju gärna ha en bekräftelse på att man inte hoppar i galen tunna när man återgår till aktiv modelljärnvägshobbyism efter ett 34 år långt uppehåll...

/bromsarn

LeoArietis

  • Veteran
  • *****
  • Antal inlägg: 2.738
SV: Filosoferande kring hyllbane-segment
« Svar #3 skrivet: tis 13 nov 2018, 19:31:45 »
Lagom trixiga spårplaner, möjligen är det lite många spårkors och korsningsväxlar, men det behövs när man bygger kort. Ett kort spår som bara kan hålla en vagn tycker jag är ganska dyrbara med tanke på växelkostnaden. Främst gäller det spåret närmast nedanför "Industriebetrieb mit Silos und Tanklager".

Det spåret hade jag nog gjort längre så minst 2-3 vagnar får plats. Det är ju anslutet med DKW och det brukar vara en dyrare växel.

När det gäller personbangården så är min erfarenhet att det är bra med fler genomgående spår, så det där mittenspåret som slutar i stoppbock pga "Stellwerk mit Treppenafgang" hade jag gjort genomgående. Det blir lättare för "tågklareraren" att trafikera stationen och enklare att växla vagnar.
H0, 3R-digital, Mestadels svenskt epok (IV-) V-VI

Äntligen ur fåtöljen!

Linfallets järnväg

Spårledning

Jan

  • Användare
  • ***
  • Antal inlägg: 436
SV: Filosoferande kring hyllbane-segment
« Svar #4 skrivet: ons 14 nov 2018, 08:57:19 »
Bra tips från LeoArietis. Det fick mig att fundera lite på eventuella ändringar. Jag vet inte om du har tänkt bygga godsbangården spegelvänd som det ser ut på din skiss för i så fall kommer mitt första ändringsförslag inte att fungera. Om du bygger bangården som den är på spårplansritningen skulle du kanske har plats för ett spår till en industri mellan anläggningen och dörren (om det finns tillräckligt med plats). Industrin kan byggas som en kuliss med ett eller två spår framför. Du skulle då kunna utgå ifrån det spår som LeoArietis tyckte att du skulle förlänga. Jag har försökt rita in det i bilden nedan.



Förslaget att göra spåret på personbangården genomgående är inte så dumt. Du kan spara en hel del växlar om du låter de lok som skall till och från lokstallet kryssa sig fram i stället. Om jag tänkt rätt så sparar du då en dubbel korsningsväxel, ett spårkors och en vanlig växel. Ritningen nedan är ett taffligt försök att visa hur det kan se ut.




/Jan

bromsarn

  • Användare
  • ***
  • Antal inlägg: 61
  • Med rumpan knappast lyft ur fåtöljen
SV: Filosoferande kring hyllbane-segment
« Svar #5 skrivet: ons 14 nov 2018, 11:48:34 »
Jan och LeoArietis: Tack för eminent respons!

Det är precis rätt uppfattat att jag ämnar bygga spegelvänt i förhållande till de publicerade spårplanerna.

Lite snabbt hopknåpat i SCARM får jag det till ungefär detta:



Det diagonala tankvagnsspåret har som synes gått att göra lite längre.

Jag har också stuvat om lite vid fabriken, för att kunna använda en fabriksbyggnad som har en lastkaj på framsidan (kanske Kibri 39813). Lastgata och portalkran placeras i stället innerst. För att få plats med själva fabriksbyggnaden har jag gjort en liten böj på det spår som leder till fabriken. Är det en S-kurva eller en annan urspårningsrisk?

Jan: Dina förslag till ändringar av personbangården känns VÄLDIGT bra! Med dem får man längre användbara spår, ett renare intryck och dessutom färre konstruktioner att köpa och underhålla! Tack!
« Senast ändrad: ons 14 nov 2018, 11:51:08 av bromsarn »

Jan

  • Användare
  • ***
  • Antal inlägg: 436
SV: Filosoferande kring hyllbane-segment
« Svar #6 skrivet: ons 14 nov 2018, 12:22:11 »
Den ändrade godsbangården ser bra ut. När det gäller S-kurvan verkar du ha ritat in en vänsterväxel där det borde vara en högerväxel. Testa och se om inte S-kurvan försvinner om du byter växel.

Trevligt att du gillade ändringsförslaget för personbangården. Vill bara nämna att det var LeoArietis som initierade det hela. Jag bara utvecklade det genom att ta bort lite växlar.  :)

/Jan

kattjaevel

  • Veteran
  • *****
  • Antal inlägg: 2.172
SV: Filosoferande kring hyllbane-segment
« Svar #7 skrivet: ons 14 nov 2018, 12:35:54 »
Den ändrade godsbangården ser bra ut. När det gäller S-kurvan verkar du ha ritat in en vänsterväxel där det borde vara en högerväxel. Testa och se om inte S-kurvan försvinner om du byter växel.

Trevligt att du gillade ändringsförslaget för personbangården. Vill bara nämna att det var LeoArietis som initierade det hela. Jag bara utvecklade det genom att ta bort lite växlar.  :)

/Jan
Jag tycker också att s-kurvan ska bort. Jag gör vad jag kan för att undvika dom.
Torbjörn

bromsarn

  • Användare
  • ***
  • Antal inlägg: 61
  • Med rumpan knappast lyft ur fåtöljen
SV: Filosoferande kring hyllbane-segment
« Svar #8 skrivet: ons 14 nov 2018, 12:40:13 »
Jan: Tack för påpekandet. Det är uppenbarligen inte bara när jag kör bil som jag blandar ihop höger och vänster!




sintra

  • Stammis
  • ****
  • Antal inlägg: 973
SV: Filosoferande kring hyllbane-segment
« Svar #9 skrivet: ons 14 nov 2018, 12:40:58 »
Det förslag som Jan ritade om gällande personbangården kan bli bra. Jag skulle dock flytta ner det spåret som kallas "Ziehgleis" ett steg. alltså byta plats på korsningsväxeln och den nya växeln (som Jan ritade in).
På så sätt kan man använda det som ett utdragsspår till både stationsspår 1 och 2.

Jan

  • Användare
  • ***
  • Antal inlägg: 436
SV: Filosoferande kring hyllbane-segment
« Svar #10 skrivet: ons 14 nov 2018, 15:18:42 »
Jag skulle dock flytta ner det spåret som kallas "Ziehgleis" ett steg. alltså byta plats på korsningsväxeln och den nya växeln
Ett bra förslag. Förenklar rangeringsarbetet en hel del.

/Jan

LeoArietis

  • Veteran
  • *****
  • Antal inlägg: 2.738
SV: Filosoferande kring hyllbane-segment
« Svar #11 skrivet: ons 14 nov 2018, 19:41:01 »
Jan: Tack för påpekandet. Det är uppenbarligen inte bara när jag kör bil som jag blandar ihop höger och vänster!




Fingret pekar på en motkurva, som du kan om du vill göra väldigt stor radie på ifall du vill ha det längre ifrån eller bara för att få lite annan känsla i hur det ser ut. Sedan får man ju även ta hänsyn till var du vill koppla på och av vagnar. Det kan vara svårare i kurva, lite beroende på koppeltyp och vagnslängd i förhållande till kurvradie.

Visserligen bygger du på en hyllbana, men även där så gäller ju regeln att det kan vara bra att inte lägga spåren parallellt med begränsningskanterna. Med flexräls så kan du bygga med radier över 4-5 meter i stationsspåren och kanske 2-3 graders böj för att få lite mer schvung i det hela, sedan får man ta en motkurva efter stationen, eller om det helt enkelt är dags att svänga vidare med mindre radie för att passera rummets hörn.

Med stora väldigt stora radier blir det inte några bekymmer att koppla på det kurvade spåret.
H0, 3R-digital, Mestadels svenskt epok (IV-) V-VI

Äntligen ur fåtöljen!

Linfallets järnväg

Spårledning

bromsarn

  • Användare
  • ***
  • Antal inlägg: 61
  • Med rumpan knappast lyft ur fåtöljen
SV: Filosoferande kring hyllbane-segment
« Svar #12 skrivet: sön 25 nov 2018, 07:38:14 »
Jahapp: Köf och korsningsväxlar har inhandlats. En smått komprimerad variant av godsbangården har satts ihop på hyllplan för provkörning. Ett par skokartonger får agera temporär ”mock-up” av fabriken.

På en kass mobilbild ser det ut såhär:





Kanske mest bara för att roa mig själv babblar jag här lite om lite erfarenheter och insikter från mina första timmar av utövande modelljärnvägshobbyism:



Oj vad allt tar mycket plats i verkligheten! Min experimentvariant har jag smällt ihop på 40 centimeter breda hyllplan. Jag har tänkt nyttja 50 centimeters bredd i skarpt läge, men även då så är det inte så värst mycket man får plats med...


Min Köf från Trix har lite problem med  Fleischmanns dubbla korsningsväxlar. Vid krypkörning stannar den mitt i växeln. Det är väl plastdelarna mitt i växeln som ställer till det för strömförsörjningen. Det verkar dock som att loket klarar sig igenom bara man håller typ 40 % av maxhastigheten, och det är egentligen rätt långsamt. Det får väl duga, men samtidigt är det ganska irriterande...


Jag har inte kommit på något bra sätt att lossa kopplen när jag rangerar. Jag använder ”vanliga” Roco-koppel. Än så länge har jag mest pillat på kopplen med skruvmejslar och det funkar ju faktiskt jättedåligt. Hur kopplar man egentligen av på ett bra sätt?


Även hopkoppling känns lite otillfredsställande. Köfen har goda köregenskaper såtillvida att man kan sakta ner till riktig krypfart (så länge man inte är över en korsningsväxel) och riktigt mjukt nudda den vagn man vill koppla till. Men under denna manövern så vill ju kopplen oftast inte alls koppla ihop sig så loket kör iväg ensamt i stället för att ta med sig den önskade vagnen. I nuläget har jag inte hittat något bättre sätt att motverka detta än att lite nätt hålla i vagnen / vagnssättet medans Köfen kör emot och kopplar. FINNS det något bättre sätt?


Jag känner ingen omedelbar lust att motorisera växlarna. Att lägga om växlarna för hand tycker jag känns som en OK simulering av att en banarbetare gör omläggningen manuellt. Dock undrar jag lite grann hur man på ett snyggt sätt kan kombinera växelomläggarna med själva landskapet. Om jag till exempel täcker marken på bangården med någon sorts ballastmaterial så får man väl lämna någon sorts ”gropar” för växelomläggarna? Jag har inte sett hur detta kan göras på ett bra sätt någonstans.


Alla former av respons emottages med yttersta tacksamhet. / bromsarn

bromsarn

  • Användare
  • ***
  • Antal inlägg: 61
  • Med rumpan knappast lyft ur fåtöljen
SV: Filosoferande kring hyllbane-segment
« Svar #13 skrivet: mån 26 nov 2018, 17:43:32 »
Häpp! Jag fann precis en munspegel i mitt badrumsskåp och denna lilla manick funkar ju någorlunda att lossa koppel med!

bromsarn

  • Användare
  • ***
  • Antal inlägg: 61
  • Med rumpan knappast lyft ur fåtöljen
SV: Filosoferande kring hyllbane-segment
« Svar #14 skrivet: tor 03 okt 2019, 17:33:54 »
Hmm. Jag återuppväcker min egen gamla tråd med en fråga:

- Hur ska min Köf tankas?

Så som syns på spårplanerna så ska gods- och industribangården ha ett litet lokstall för en Köf. Tågen på banan ska övervägande dras av ånglok. Dessa ska kolas och servas vid lokstallet intill personbangården. Köf:en är alltså banans enda fordon som behöver tankas. Vad jag själv inte riktigt kan luska ut är hur och var detta lilla växellok ska tankas. Jag tänker mig att avbilda en tidpunkt cirka 1960. Vad är realistiskt? Jag har en känsla av att man i sådana lägen hade dieseln i vanliga oljefat och pumpade den med handpump när man skulle tanka. Finns det någon som har koll på hur sådant gick till och hur det såg ut?