Interaktivitet > Min bygglogg

Fremojaure: hyllbanan som blev modulstation

(1/2) > >>

trumpetaren:




Detta är en beskrivning av N RE-modulstationen Fremojaure: mitt första mj-bygge i N-skala. Utan att överdriva kan man säga att det här projektet förändrats på alla tänkbara sätt sedan byggstart i januari 2015: såväl konstruktion, spårplan, epok och trafikidé har ändrats. mer om detta senare.

trumpetaren:
Idag är Fremojaure en N RE modulstation i tre delar om totalt 3050 mm längd. Förebilden är fiktiv men ska föra tankarna till en liten nedlagd station på Inlandsbanan. Det är 70-tal och det säkerhetspolitiska läget är spänt i Sverige.

Trots sin anspråkslöshet är Fremojaure en strategiskt viktig punkt i invationsförsvaret. Stationen är en s k militärmötesplats som är förberedd för hantering av pansarförband: här kan tunga tåg med omgrupperande stridsfordon lastas och lossas. I anslutning till bangården finns mobiliseringsförråd för ett PBV 302-kompani, här kan även reparationsplats för stridsfordon upprättas.

Tvärs över spårområdet står ett lokhus i plåt där beredskapslok av typ E2 står uppställda.

Stationsområdet försvaras av infanteriförband som håller på att gruppera i terrängen. Luftvärn finns i form av järnvägsluftvärnsvagnar samt ett luftvärnstorn i stationsområdets södra del.

I närheten av Fremojaure finns även en krigsflygbas där jaktförband med J35 Draken baserat, samt även lätt attackflyg med SK60. Flygbränsle mm levereras via järnvägstransport.

Man kan anta att platsen med sitt avskilda och relativt skyddade läge i inlandet kan komma att tjäna som knutpunkt för både trupp- och materieltransport, grupperingsplats för högre staber (ett berg med en radiomast som försvaras av ett motståndsnäste anas i terrängen), uppsamlingsplats för skadade och avtransportstation för sjuktåg.







trumpetaren:
Så var det dock inte från början. Detta är mitt första banbygge i N-skala och gjordes från början som en hyllbana ovanför soffan i vardagsrummet. Jag blev inspirerad av N redan under tidigt 00-tal när jag såg SLAMRAs modulbanor på hobbymässan i Frescatihallen, samt Fleischmanns bruna persontåg som ett tag stod i skylten på Wentzels. Det var dock på MJ hobbymässan i Älvsjö 2013 som jag bestämde mig för att sätta igång. Där gjordes också mitt första inköp: en Minitrix VT62 som senare skulle byggas om till BHJs första motorvagn från 1929.

Därmed var också epok och förebild bestämd: min barndomsmiljö vid banan mellan Borås och Fristad, året skulle vara 1936 då min pappa föddes...

trumpetaren:
Efter inhämtande av trafiktillstånd från "järnvägsinspektionen" hemma åkte jag till bygghandeln för första (men inte sista) gången. Det blev tre sektionen med 14 cm bredd och en total längd av 305 cm. Detta räckte för en bit linje samt en antydan av Herrljunga stationsområde. Hyllbanan var mest tänkt som en tredimensionell tavla där motorvagnen skulle kunna rulla fram och åter (automatiskt..?) till vardags. Vid behov skulle banan kunna förlängas med en bro över dörröppningen och vidare mot nästa vägg om det blev en fortsättning. Jag hade i detta läge vaga idéer att bygga andra delar av BHJ som moduler eller hylldioramor, så jag bestämde mig för att börja med Herrljunga eftersom det ändå bara skulle bli en antydan av bangården och en kuliss av stationshuset som skulle få plats. Någon fullstor modell av BHJ anslutning till stambanan skulle ändå aldrig bli realistisk, och p g a hyllbanans blygsamma mått blev sektionens arbetsnamn "Smalljunga".

De flesta byggtipsen hämtade jag från Olle Frykmos och SkånskaNs hemsidor, därför valde jag att låta spårgeometrin följa N RE-standard. Något som skulle visa sig vara ett klokt beslut...


Allt träarbete gjordes vid köksbordet med handverktyg och borrmaskin...



Hyllbanan träklar med grovslöjdat landskap i styrofoam och framsida av klickgolv.

trumpetaren:
Första modulkörningen

I maj 2015 ordnade FNISS en trafikspelshelg i en källare i Täby. Detta blev första gången jag deltog i ett sådant evenemang och första testet av Smalljunga som modulstation. Hyllbanan var förvisso byggd med N RE-mått i spårplanen men den får ändå betecknas som en minst sagt udda fågel i dessa sammanhang. Dock gjorde den nog viss nytta eftersom den placerades i en dörrpassage som annars hade blivit i trängsta laget. Jag hade dock fått lägga en hel del tid på att bygga ett specialkonstruerat underrede för benen. Detta fick på plats höjdjusteras med hjälp av såg...








Navigering

[0] Meddelandeindex

[#] Nästa sida

Gå till fullversion