Författare Ämne: Sliperstransport. Rälståg.  (läst 2589 gånger)

qrt

  • Stammis
  • ****
  • Antal inlägg: 1.248
Sliperstransport. Rälståg.
« skrivet: ons 05 dec 2018, 15:06:10 »
    ...
    • Sliperstransport - beroende på epok och lossningsmetod finns allt från 1 till flera vagnar, från  äldre "standard O" till moderna specialbyggda boggiflakvagnar.
    • Rälstransport -  Långrälståget tror jag mer är en teknisk utmaning med tanke på mj-värdens snäva kurvor och inte längden i sig. Sedan finns/fanns det kortare tåg på 7-8 vagnar.... Annars är det vanliga skenor som gäller och då blir det ett tåg på 1 - 2 eller 3 vagnar.
    ...
    Jag hittar bara bilder på långa heltåg. Har någon tips om bilder på moderna tåg med bara en á två vagnar ?

    /Curt

    qrt

    • Stammis
    • ****
    • Antal inlägg: 1.248
    SV: Sliperstransport. Rälståg.
    « Svar #1 skrivet: tor 06 dec 2018, 06:00:28 »
    Undras hur man återger nedanstående i modell tro.
    Och vilket material man bäst gör rälerna av.

    Jag misstänker dessutom att tåget var längre än så.

    T 44

    • Användare
    • ***
    • Antal inlägg: 199
    SV: Sliperstransport. Rälståg.
    « Svar #2 skrivet: tor 06 dec 2018, 10:22:30 »
    Hej !

    Jag tror att smala gummilister som är målade med "gummifärg" skulle funka.
    alt Långa gummisnoddar av lämlig färg. Dom går att skarva.
    Kaske enliten droppe Tacktile lim på varje vagn för att hålla dem på plats.

    Hälsningar
    Lennart

    AlexEhn

    • Användare
    • ***
    • Antal inlägg: 295
    SV: Sliperstransport. Rälståg.
    « Svar #3 skrivet: fre 07 dec 2018, 00:25:56 »
    Vore det inte enklast att ta räler från flexräls för att göra laster av...?

    Tillig brunerad cd 83 är väldigt följsam.

    d680ae

    • Stammis
    • ****
    • Antal inlägg: 900
    SV: Rälståg.
    « Svar #4 skrivet: fre 07 dec 2018, 08:22:04 »
    Lite industrispionage på en tysk lösning kanske ...?

    Åtminstone idémässigt kanske baserad på något i stil med denna schweiziska förebild.
    « Senast ändrad: fre 07 dec 2018, 08:39:34 av d680ae »
    - o000oo -

    qrt

    • Stammis
    • ****
    • Antal inlägg: 1.248
    SV: Sliperstransport. Rälståg.
    « Svar #5 skrivet: fre 07 dec 2018, 17:08:08 »
    Tackar för tipsen.

    Jag känner till 50-talsvagnarna från Märklin men önskar mig en modern lång orm på någon meter i H0.
    Troligen på Res vagnar.

    Intressant dock att få veta att smalspårsbanan (1.000mm) RhB fortfarande har så korta längder på räler. Det skulle jag kunna efterapa i större smalspårsskala i livesteam sammanhang.

    /Curt

    d680ae

    • Stammis
    • ****
    • Antal inlägg: 900
    SV: Rälståg.
    « Svar #6 skrivet: lör 08 dec 2018, 14:57:10 »
    Tackar för tipsen.

    Jag känner till 50-talsvagnarna från Märklin men önskar mig en modern lång orm på någon meter i H0.
    Troligen på Res vagnar.

    Intressant dock att få veta att smalspårsbanan (1.000mm) RhB fortfarande har så korta längder på räler. Det skulle jag kunna efterapa i större smalspårsskala i livesteam sammanhang.

    /Curt

    Oavsett om man nöjer sig med "moderna tåg med bara en á två vagnar" eller efterfrågar "en modern lång orm på någon meter i H0" så lär man behöva realistisk last. I motsats till AlexEhn tror jag inte att rälsprofiler i metall från modellspår, hur "följsamma" de än må vara, klarar av att böjas till att följa snäva radier på en modelljärnväg utan att otillbörligt påverka urspåringssäkerheten för vagnarna de lastas och fixeras på. Möjligen om man lastar så pass korta längder att man kan lägga den på två svängelvagnar kan det fungera.
    Jag är också skeptisk till att "gummilister" i form av rälsprofil klarar erforderliga längsförskjutningar utan att knäcka och kinka.  Var får man f.ö. tag i sådana? Hur har Märklin löst det?
    - o000oo -

    d680ae

    • Stammis
    • ****
    • Antal inlägg: 900
    SV: Sliperstransport
    « Svar #7 skrivet: lör 08 dec 2018, 15:52:16 »
    ...
    • Sliperstransport - beroende på epok och lossningsmetod finns allt från 1 till flera vagnar, från  äldre "standard O" till moderna specialbyggda boggiflakvagnar.
    ...
    ...

    Slipers har säkert transporterats på för var tid tillgängliga öppna flakvagnar. Så småningaom avdelades mindre efterfrågade trafikvagnar  särskilt för sliperstransporter och gavs specialvagnslitterat Q52.
    Tjänstevagnsboken (Koponen/Rönn, SJK # 27, 1979) beskriver utvecklingen så här:
    "Qbk Sliperstransportvagn
    Maskinförrådets sliperstransportvagnar litt Q52 tilldelades vid UlC-numreringens införande litt Qbk. Vagnarna var f d godsvagnar litt Or/.Okm som 1963-1968 ändrats till tjänstevagnar. De har senare ersatts med nya sliperstransportvagnar som tillkommit genom ombyggnad av slopade godsvagnar litt .Om. Någon större ombyggnad är det inte fråga om. Det enda som gjorts är att plåtlämmarna plockats bort, samt att nya märkskyltar monterats. En del av de nya vagnarna har dock utrustats med spänndon. Det kan tyckas att trafikvagnar borde kunna användas för slipers transporter. Med hänsyn till att nyimpregnerade sliprar smutsar ned vagnarna kraftigt har det emellertid ansetts lämpligt med särskilda vagnar. Även om vagnarna benämns ”sliperstransportvagnar” förekommer det ibland att de används i andra sammanhang. Å andra sidan är det inte ovanligt med sliperslastade Qbv-vagnar.
    "



    Med tilltagande utbredning av spår på betongslipers och mer mekaniserade spårbyggnadsmetoder krävdes andra doningar.
    SJ svar på den utveckligen blev en ny slipertransportvagn litt. Qbt typ 860f. En boggivagn i "Rs-längd" men tillkommen på sedvanligt SJ-vis genom ombyggnad. Ombyggnaden utgick från rester av malmvagnar och utfördes i Notviken. Nej!, det var inte utrangerat från Malmbanan, utan i stället spillrorna av en vagnpark som blev övetalig vid de sydsvenska gruvfältens avveckling på 1980-talet. Slaktoffren hette Uads typ 751.



    Även utomlands hittar man motsvarigheter, men i det länkade exemplet med lite mer tidsenligt angreppssätt för mer flexibilitet i användningen över vagnens tekniska livslängd.
    « Senast ändrad: lör 08 dec 2018, 19:56:18 av d680ae »
    - o000oo -

    SOL

    • Användare
    • ***
    • Antal inlägg: 134
    SV: Rälståg.
    « Svar #8 skrivet: mån 10 dec 2018, 09:03:32 »

    Oavsett om man nöjer sig med "moderna tåg med bara en á två vagnar" eller efterfrågar "en modern lång orm på någon meter i H0" så lär man behöva realistisk last. I motsats till AlexEhn tror jag inte att rälsprofiler i metall från modellspår, hur "följsamma" de än må vara, klarar av att böjas till att följa snäva radier på en modelljärnväg utan att otillbörligt påverka urspåringssäkerheten för vagnarna de lastas och fixeras på. Möjligen om man lastar så pass korta längder att man kan lägga den på två svängelvagnar kan det fungera.
    Jag är också skeptisk till att "gummilister" i form av rälsprofil klarar erforderliga längsförskjutningar utan att knäcka och kinka.  Var får man f.ö. tag i sådana? Hur har Märklin löst det?
    Man kan väl testa..... Annars kanske det skulle funka med någon profil från Evergeen, de brukar väl vara följsamma och bra...

    /SOL

    d680ae

    • Stammis
    • ****
    • Antal inlägg: 900
    SV: Rälståg.
    « Svar #9 skrivet: tor 13 dec 2018, 10:17:58 »
    ...
    Man kan väl testa....

    Visst, det är väl fritt fram! Jag ser med spänning (försiktigtvis inte andlös) fram mot en redovisning av testresultat.
    - o000oo -

    Svante Andersson

    • Veteran
    • *****
    • Antal inlägg: 2.432
    • On the foothills of the Headlines...
    SV: Sliperstransport. Rälståg.
    « Svar #10 skrivet: tor 13 dec 2018, 10:45:04 »
    De långräler som används vid spårbyggen och spårbyten idag är 400 m långa... snacka om utmaning att göra det skalenligt!

    SA
    Hä löns int´ förklar´ för den som int´ begrip.

    qrt

    • Stammis
    • ****
    • Antal inlägg: 1.248
    SV: Sliperstransport. Rälståg.
    « Svar #11 skrivet: tor 13 dec 2018, 12:51:25 »
    Äh, :clown: jag gör väl som mj-tillverkarna alltid har gjort och i viss mån gör fortfarande:
    Kör med annan längdskala.  :star:
    400:87 = 5 men redan 400 :100 blir 20% kortare. ("bara" 4 meter då ,liksom.)

    De viktigaste frågorna med de förutsättningar som nu finns på modelljärnvägar är istället:
    Vid vilken längd blir imponeringsfaktorn tillräckligt stor och när infinner sig "den rätta känslan" ?
    Ett Märklinset med en totallängd över buffertar av bara 1:1000-del av 400 meter (motsvarande 1:10 av en modern "orm")
    tror jag då är för kort.
    (Och vagnarna används väl inte längre, de ser ju ut att vara från förrförra seklet).

    Citera
    Wagen-Set "Schienentransport"|Spur H0-Art.Nr. 45095 Totallängd över buffertar 37,3 cm.
     Product programme 2006 - Fall New Items 2005

    Jag undrar också om det i modern tid, säg från 80-tal och framåt, har funnits och kanske till och med ännu finns perioder eller tillfällen vid modernt spårbygge (helsvetsat, automatiskt etcetera)då kortare ormar transporteras slingrande på samma typ av tågsätt ?

    Eller kapar man till skarvbitar och de sista 150 metrarna fram till stoppbocken / växeln på plats från ett gäng 400 meters räler ?

    Och i dessa entreprenadtider:
    Vilka vagnstyper (med vilken ägare) har synts användas i Sverige för ändamålet ?

    /Curt
    « Senast ändrad: tor 13 dec 2018, 13:32:33 av qrt »

    qrt

    • Stammis
    • ****
    • Antal inlägg: 1.248
    SV: Sliperstransport. Rälståg.
    « Svar #12 skrivet: tor 13 dec 2018, 14:00:07 »
    En del svar på mina frågor finns i tråden
    Rälstransportfrågor.

    Vad mycket värdefull kunskap som skulle gå förlorad om "nya gamla" SJK Postvagnen - Arkiv 2008-2018
    försvann.


    /Curt

    qrt

    • Stammis
    • ****
    • Antal inlägg: 1.248
    SV: Sliperstransport. Rälståg.
    « Svar #13 skrivet: fre 14 dec 2018, 15:08:55 »
    En bild ur Postvagnen
    Citera
    Qbt med slipers
    /Curt

    d680ae

    • Stammis
    • ****
    • Antal inlägg: 900
    SV: Sliperstransport.
    « Svar #14 skrivet: fre 14 dec 2018, 15:39:51 »
    En bild ur Postvagnen
    Citera
    Qbt med slipers
    /Curt

    Vad har den där vagnen varit med om tro? Den har ju uppenbarligen fått boggier som markant avviker från sina kollegor. De vagnar som byggdes om i Notviken på 1980-talet övertog också boggier typ G762 från de skrotade malmvagnarna. Den här fått en lite mindre vanlig variant av Y25-boggi med stålgjutna ramar som jag tidigare bara sett under lite äldre franska vagnar och diverse privatägda svenska cisternvagnar.  Det blir tyvärr lite svårt att identifiera och kontakta fotografen enbart med ledning av silhuetten i underkant. Synd, för det finns ju andra sätt att signera sina bilder.

    - o000oo -


    d680ae

    • Stammis
    • ****
    • Antal inlägg: 900
    SV: Rälståg.
    « Svar #16 skrivet: lör 15 dec 2018, 09:53:24 »
    ...
    De viktigaste frågorna med de förutsättningar som nu finns på modelljärnvägar är istället:
    Vid vilken längd blir imponeringsfaktorn tillräckligt stor och när infinner sig "den rätta känslan" ?
    ...
    Jag undrar också om det i modern tid, säg från 80-tal och framåt, har funnits och kanske till och med ännu finns perioder eller tillfällen vid modernt spårbygge (helsvetsat, automatiskt etcetera)då kortare ormar transporteras slingrande på samma typ av tågsätt ?

    ...
    /Curt

    Det svenska Banverkets/Trafikverkets upplägg med långräl i upp till 7 hopsvetsade valslängder à 60 meter kanske är en rätt svensk företeelse. Utomlands förekommer synbarligen transport av räl i längder om 2 (120 m) alt 3 (180 m) valslängder på skräddarsydda vagnsätt enl exemplen:
    Till dessa transportenheter finns också särskilda fordon utrustade för lastning och lossning av rälerna.
    « Senast ändrad: lör 15 dec 2018, 10:56:50 av d680ae »
    - o000oo -

    BJ

    • Stammis
    • ****
    • Antal inlägg: 771
    SV: Sliperstransport. Rälståg.
    « Svar #17 skrivet: lör 15 dec 2018, 10:52:57 »
    Citera
    Wagen-Set "Schienentransport"|Spur H0-Art.Nr. 45095 Totallängd över buffertar 37,3 cm.
     Product programme 2006 - Fall New Items 2005

    Jo jag vet att det önskas moderna långa räl transport tåg!
    Men vi som gillar äldre tider har det enklare. Ett antal Os vagnar utan lämmar (NN vagnar)
    och räler som inte böjer sig som på bilden nedan.
    Bild från Åmål. 20-30tal tror jag.
    BJ



    d680ae

    • Stammis
    • ****
    • Antal inlägg: 900
    SV: Sliperstransport.
    « Svar #18 skrivet: mån 17 dec 2018, 01:10:34 »
    För att legitimera påståendet om att vid var tid tillgängliga öppna vagnar använts för slipertransport några ytterligare exempel på hur det har sett ut.  Om den föregående illustrationen mest påvisade att träsliper på 1970-talet transporterades på särskilt avdelade öppna vagnar med tjänstevagnslittera så upphörde detta bruk inte bara för att den då aktuella vagngenerationen gick till skrot. Nyare vagnar hade under tiden fram till 1990 tagit deras plats.
    Här en f.d. Ou/Om som blivit sliperstransportvagn och ankommit Luleå med en leverans till växelrevisionsverkstaden därstädes.



    När ett större parti träsliprar ca 25 år senare skulle levereras från impregnering till nordligt belägna banarbeten hade i stället GC fått tillhandahålla ca 15 st Kbps-x. Det borde ju också ha gått bra, men av någon anledning gjorde det tydligen inte så. Sändningen strandade tillfälligt i Luleå för lastjustering, för som synes hade del av lasten på en av vagnarna ogillat läget och försökt smita.



    Avregleringen av järnvägen och dess konkurrensutsättning av banbyggnad och banunderhåll medförde att nya aktörer fick skaka fram resurser att transportera även betongsliprar. När den nyinvigda helt nya sträckningen av Haparandabanan 2014 hade visat sig vara delvis belagd med defekta betonsliprar startades en kampanj med att byta ca 4000 st. Railcare T figurerade som medverkande i kampanjen och hade för transporterna raggat upp en brokig skara öppna boggiflakvagnar. Vid det tillfälliga slipersupplaget i Boden kunde man således sommaren 2014 hitta bl.a. dessa.







    Sps891 företer rätt tydliga kännetecken på att i någon tidigare inkarnation varit en Rs/Res, men därefter också något annat innan den fick nuvarande uppgifter.
    - o000oo -

    qrt

    • Stammis
    • ****
    • Antal inlägg: 1.248
    SV: Sliperstransport. Rälståg.
    « Svar #19 skrivet: fre 04 jan 2019, 04:56:08 »
    Schienentransport Modellbahn
    Publicerades den 16 jan. 2016




    Die Langschienentransporteinheit TE 535 (Ladelänge 120 m) der Bauart Robel (auf 4-achsigen Drehgestellwagen der Gattung Skks) der LOG Logistikgesellschaft Gleisbau mbH (mittlerweile Vossloh Logistics GmbH) abgestellt am 25.03.2017 beim ICE-Bahnhof Montabaur. Im Vordergrund der Endwagen RIV 33 80 4662 260-5 D-LOG, Gattung Skks.

    Technische Daten des 4662 260-5 (bei den anderen teilw. Abweichungen):
    Spurweite: 1.435 mm
    Anzahl der Achsen: 4
    Länge über Puffer: 22.400 mm
    Drehzapfenabstand: 16.860 mm
    Achsabstand im Drehgestell: 1.800 mm
    Eigengewicht: 37.500 kg
    Tragfähigkeit: 52.500 kg (Streckenklasse D)
    Höchstgeschwindigkeit: 100 km/h (beladen) / 120 km/h (leer)
    Kleinster befahrbarer Gleisbogen: R = 180 m
    Bremse: KE – GP – A

    Lite räkneövning ger att tåget blir cirka 1½ meter i H0 vilket är helt modelljärnvägslagom.
    Vagnarna av typ Skks är cirka 26 cm LüP.
    Behövligt antal vagnar: cirka 5 stycken.

    - Vad är då Skks och kan de tänkas ta sig hit upp till svenska spår ?
    - Finns det lookalikes i H0 ?
    - Vilket är bästa materialet att göra räler av ?

    /Curt

    qrt

    • Stammis
    • ****
    • Antal inlägg: 1.248
    SV: Sliperstransport. Rälståg.
    « Svar #20 skrivet: fre 04 jan 2019, 05:37:47 »
    Ur nedanstående textutdrag sållar jag fram att
    - Under 1950-talet började man i Tyskland och Österrike övergå till snabbare högt mekaniserade rutiner när äldre järnvägssträckor skulle upprustas.
    - Redan hösten 1968 började der Deutschen Bundesbahn använda helautomatiska system ZUZ2000.
    - Sedan 1975 sker spårbyten helmekaniserat i Österrike.


    Schnellumbauzug SUZ 500 für Gleisumbau und Neubau bei den ÖBB Mechanisierte Gleisumbauverfahren gewannen nach 1950 durch den dichter werdenden Eisenbahnverkehr immer mehr an Bedeutung.....
    Im folgenden Bericht werden der vollmechanisierte Gleisumbau und Neubau bei den ÖBB unter Einsatz des Schnellumbauzuges SUZ 500 beschrieben
    ----------------------
    1 Einleitung
    SUZ 350 Bereits im Herbst 1968 wurde von der Deutschen Bundesbahn erstmals ein Gleis-Schnellumbauzug (SUZ 2000) eingesetzt.
    Einige Jahre später haben die Österreichischen Bundesbahnen (ÖBB) Studien über den möglichen Einsatz eines mechanisierten Gleisumbaues durchgeführt. Unter Abwägung aller Vor- und Nachteile hat der Vorstand der ÖBB 1975 den Einsatz eines maßgeschneiderten Verfahrens (SUZ 350) beschlossen. Seit 1975 ist dieses spezielle Gleisumbauverfahren, dass erstmalig die Bearbeitung von Gleisen in engen Bögen bis herab zu R = 250 m ermöglicht, sowohl im Abtrag als auch in der Verlegung, wobei eine Trennung der Maschine in einen Abtrags- und Verlegeteil möglich ist, bei den ÖBB in Einsatz. Näheres ist in (1, 2) festgehalten (Bild 1). Im Zeitraum von 1975 bis 1995 wurden mit dem SUZ 350 insgesamt 1663 km Gleis verlegt bzw. umgebaut. Dies bedeutet einen Jahresdurchschnitt von etwa 79 km, was für eine, für 50 km/jahr konzipierte Maschine eine beachtliche Leistung darstellt. 2 Entwicklung und Merkmale des SUZ 500 Bedingt durch die gestiegenen Anforderungen hinsichtlich Arbeitsgeschwindigkeit, höherer Leistungsfähigkeit und Wirtschaftlichkeit wurde 1992 von den ÖBB in Zusammenarbeit mit der Industrie ein Konzept für einen neuen Schnellumbauzug erarbeitet

    Ur nästa text sållar jag fram att
    - Vagnarna i de moderna rältransporttågen hos DB var f.d. tjänstevagnar för transport av syllar, rälsförbindningar eller annat material för rälsbygge, som har kompletterats och satts ihop till fasta tågsätt.
    - Dessa sattes ihop till först 120 m och senare ännu längre fasta långskenstransporttåg.
    - Av sammanlagt 240 vagnar skapades 36 Langschienenwagenzüge för transport av 120 eller 180 m räler.
    240:36 = 6 vagnar i ett tåg för 120 m räler.
    - De fördelades till olika bandistrikt.
    - Vid privatiseringen såldes de av och används alltjämt av privata byggfirmor.

    Tågen utrustades på utsidan med genomgående räler för en portalkran samt diverse andra specialanordningar så till den grad att det ligger utanför min förmåga att skapa en trovärdig modell.
    Men långa skenor på ett tåg slingrandes längs banan skulle ju se häftigt ut så jag ger inte upp än.
    Och bilden i mitt bidrag nr 2 ovan visar ju inga märkvärdigt utrustade vagnar.

    /Curt

    Langschienenwagen  280 / 281 / 282    letzte Aktualisierung   23.12.2003

     
    Mit der Einführung der Gleisumbauverfahren US, UP, UN und UWG-K bei der Deutschen Bundesbahn wurden Neuschienen mit einer durchgehenden Länge von 120 m, 180 m und später in den 90er Jahren versuchsweise bis 300 m eingebaut bzw. die Altschienen in entsprechenden Längen zurückgewonnen. Um diese langen Schienen transportieren und auch ab - bzw. aufladen zu können, beschaffte die DB entsprechende Langschienentransportwagen.

    In Verbindung mit einer dreiteiligen Schienenzug-Ladeeinrichtung Robel 40. 61, bestehend aus zwei Rutschenwagen und einem Portalkran, können die Langschienen genau und sicher auf - bzw. abgeladen werden. Diese Langschienenwagen entstanden durch Umbau aus den von der Fa. Talbot, Aachen angeschafften Oberbaustoffwagen 251 (LüP: 18 900 mm) sowie den Wagen für Schwellen und Gleisjoche 252 und 254 (LüP: 24 000 mm). Die Bauart 252 kam bei dem Gleisumbauverfahren MATISA und die Bauart 254 beim Gleisumbauverfahren NIEMAG zum Einsatz.

    Es entstanden drei unterschiedliche Langschienenwagen und zwar die Bauart 280 (LüP: 18 900 mm) Mittenwagen , Bauart 281 (LüP: 24 000 mm) Klemm-/Endwagen und Bauart 282 (LüP: 24 000 mm) Zwischenwagen. Ende 1975 standen 38 Wagen Bauart 280, 6 Wagen Bauart 281 und 90 Wagen Bauart 282 zur Verfügung. Ende 1985 waren es dann 40 Wagen Bauart 280, 56 Wagen Bauart 281 und 144 Wagen Bauart 282, so dass 240 Wagen zur Verfügung standen. Aus diesen wurden dann 36 Langschienenwagenzüge gebildet und zwar für Schienenlängen von 120 und 180 m. Diese setzten sich in der Regel wie folgt zusammen:

    120 m Länge: 1 Wagen Bauart 280, 2 Wagen Bauart 281 und 3 Wagen Bauart 282
    180 m Länge: 1 Wagen Bauart 280, 2 Wagen Bauart 281 und 6 Wagen Bauart 282
    Es gab auch einige Langschienenwagenzüge ohne den Klemm-/Endwagen Bauart 281.

    Beidseitig an den Wagen befinden sich Kranfahrschienen mit einer Spurweite von 2 864 mm, damit der Portalkran der Schienenzug-Ladeeinrichtung über den gesamten Langschienenzug fahren kann. Auf den Wagen befinden sich Auflageböcke, so dass die Langschienen in drei Lagen gestapelt werden können. Es können maximal 30 Schienen verladen werden.

    Die Auflageträger der Auflageböcke sind durch Kammstege in Schienenfächer unterteilt. Die beiden oberen Träger sind um seitliche Holme längs bzw. in Arbeitsstellung quer zu dem Wagen schwenkbar. In den Schienenfächern zwischen den Kammstegen sind wälzgelagerte Schienentragrollen eingesetzt, auf denen die Schienen beim Auf- u. Abziehen sowie als Längsausgleich beim Durchfahren von Gleisbögen rollen.

    Auf dem Klemm-/Endwagen Bauart 281 ist ein Auflagebock mit Verankerungsgerüst montiert. An ihm wird die Schienenladung gegen Beschleunigungs- bzw. Verzögerungskräfte befestigt. Dieses Verankerungsgerüst ist besonders kräftig ausgeführt und über den gesamten Wagen abgestützt.

    Die Wagen erhielten die Bahndienstnummern 80 80 DB 971 7 ... und 80 80 DB 976 6 ... Sie waren bei allen Gleisbauhöfen der DB beheimatet. Die Einheiten erhielten alle eine Bezeichnung z.B. Köln 11, Frankfurt 21 oder Hannover 32. Mehrere Einheiten können von einer Langschienenzug-Ladeeinrichtung bedient werden.
    Nach Privatisierung der DB zur Deutschen Bahn wurden unter anderen auch diese Wagen an eine Privatfirma veräußert. Seit 1996 werden alle 240 Wagen von der Fa. LOG mbH, Hannover eingesetzt

    Vielen Dank an Heinz Kopp für diese Informationen.
    « Senast ändrad: fre 04 jan 2019, 05:57:28 av qrt »

    Svante Andersson

    • Veteran
    • *****
    • Antal inlägg: 2.432
    • On the foothills of the Headlines...
    SV: Sliperstransport. Rälståg.
    « Svar #21 skrivet: fre 04 jan 2019, 06:00:13 »
    Schienentransport Modellbahn
    Publicerades den 16 jan. 2016




    /Curt


    Läste du byggarens kommentar till filmen?

    "Die Schienenladung sowie die Ladeböcke sind Eigenbau. Die Profile sind von Tillig. Die zwei äussersten Schienen sind ganz, bei den anderen wurde der Schienenfuß abgefräst, um biegsamer zu werden. In der Schienenmitte wurden sie verlötet und in den Lagerböcken sind Stifte damit sich die Schienen nicht zusammenschieben. Zusätzlich mussten die Waggons schwerer gemacht werden (Blei um die Achsen). "

    Alltså Tilligräler som last med fullprofil på de yttre rälerna och de innanför med flänsen på rälsfoten avfräst så att de blev lättare att böja. Med extra vikt i vagnarna verkar det funka kanonbra...

    SA
    Hä löns int´ förklar´ för den som int´ begrip.

    qrt

    • Stammis
    • ****
    • Antal inlägg: 1.248
    SV: Sliperstransport. Rälståg.
    « Svar #22 skrivet: fre 04 jan 2019, 06:14:14 »
    Tack.
    För förtydligandet.
    Jag sitter i en lägenhet där alla andra sover så jag har inte på ljudet i datorn.
    /Curt
    Här nedan en länk till Vosslohs reklamfilm som visar en massa olika rälsbyggnads och underhållståg.
    Någon firma bara måste komma ut med ett HSG rälsputståg.
    80km/tim och en massa gnistor.

    https://media.vossloh.com/media/en/presse/videos/Vossloh_Lifecycle_solutions_imagefilm_EN.mp4
    « Senast ändrad: fre 04 jan 2019, 06:21:06 av qrt »

    qrt

    • Stammis
    • ****
    • Antal inlägg: 1.248
    SV: Sliperstransport. Rälståg.
    « Svar #23 skrivet: fre 04 jan 2019, 15:45:40 »
    Läste du byggarens kommentar till filmen?

    "Die Schienenladung sowie die Ladeböcke sind Eigenbau. Die Profile sind von Tillig. Die zwei äussersten Schienen sind ganz, bei den anderen wurde der Schienenfuß abgefräst, um biegsamer zu werden. In der Schienenmitte wurden sie verlötet und in den Lagerböcken sind Stifte damit sich die Schienen nicht zusammenschieben. Zusätzlich mussten die Waggons schwerer gemacht werden (Blei um die Achsen). "

    Alltså Tilligräler som last med fullprofil på de yttre rälerna och de innanför med flänsen på rälsfoten avfräst så att de blev lättare att böja. Med extra vikt i vagnarna verkar det funka kanonbra...

    SA
    Jag ger upp.
    För mycket precisionsarbete när man som jag är synsvag och darrhänt.

    En växeltransport verkar lättare att åstadkomma.

    Ny tråd alltså. Någon gång.

    /Curt

    qrt

    • Stammis
    • ****
    • Antal inlägg: 1.248
    SV: Sliperstransport. Rälståg.
    « Svar #24 skrivet: fre 04 jan 2019, 16:40:23 »
    Sedan är en skälm.
    Tråden Växeltransport i modell ? är startad.

    /Curt