Författare Ämne: Ny artikel om svenska järn- och stålindustri  (läst 854 gånger)

Jan Frelin

  • Stammis
  • ****
  • Antal inlägg: 1.896
http://www.svenskmjwiki.se/ H0 2R DCC FREMO H0-RE svensk Epok IIIb och Proto87, svensk Epok II

AlexEhn

  • Användare
  • ***
  • Antal inlägg: 295
SV: Ny artikel om svenska järn- och stålindustri
« Svar #1 skrivet: fre 26 okt 2018, 23:06:28 »
Mycket intressant!

En av mina favoritindustrier ur en MJ-perspektiv.

Någon som vet om Smmnps finns som modell, i H0 eller N?

Gissar att det inte finns, men vad är närmsta liknande vagn som kan modifieras?

d680ae

  • Stammis
  • ****
  • Antal inlägg: 900
SV: Ny artikel om svenska järn- och stålindustri
« Svar #2 skrivet: fre 26 okt 2018, 23:41:16 »
...

Någon som vet om Smmnps finns som modell, i H0 eller N?

Gissar att det inte finns, men vad är närmsta liknande vagn som kan modifieras?

Enda kända förekomst.
I grunden är det en kitbashning som använts som urmodell för de resingjutna vagnchassina.

Om man väljer att tillämpa en generös inställning till definition av vagntyper kan man räkna med att det har funnits/finns åtminstone 5 rätt fundamentalt olika varianter av litterat. Det finns ju därmed några typer kvar att exploatera utöver den ovan nämnda. Men det spelar inte så stor roll för tillgängligheten av lämpliga utgångsmodeller för konvertering. Det  är ändå rätt svårt att komma särskilt nära någon av dem.  Men kanske finns det fortfarande potential kvar för att med lite tänkande utanför boxen hitta något användbart.
- o000oo -

AlexEhn

  • Användare
  • ***
  • Antal inlägg: 295
SV: Ny artikel om svenska järn- och stålindustri
« Svar #3 skrivet: lör 27 okt 2018, 00:21:21 »
Enda kända förekomst.
I grunden är det en kitbashning som använts som urmodell för de resingjutna vagnchassina.

Om man väljer att tillämpa en generös inställning till definition av vagntyper kan man räkna med att det har funnits/finns åtminstone 5 rätt fundamentalt olika varianter av litterat. Det finns ju därmed några typer kvar att exploatera utöver den ovan nämnda. Men det spelar inte så stor roll för tillgängligheten av lämpliga utgångsmodeller för konvertering. Det  är ändå rätt svårt att komma särskilt nära någon av dem.  Men kanske finns det fortfarande potential kvar för att med lite tänkande utanför boxen hitta något användbart.


Just precis, har läst den tråden, men har tyckt att metoden inte känns tillgänglig för mig. Har svårt att få tag på de resingjutna chassina.

Egentligen är det nog 013 som är närmast det utseendet jag tänker mig.
http://www.greencargo.com/sv/godsvagnshandboken/specialvagnar/s-vagnar/smmnps-013/

Är det den som är nyast? Tycker den påminner om det jag har sett från nutida bilder på ståltågen.

d680ae

  • Stammis
  • ****
  • Antal inlägg: 900
SV: Ny artikel om svenska järn- och stålindustri
« Svar #4 skrivet: lör 27 okt 2018, 01:06:57 »
...
Egentligen är det nog 013 som är närmast det utseendet jag tänker mig.
http://www.greencargo.com/sv/godsvagnshandboken/specialvagnar/s-vagnar/smmnps-013/

Är det den som är nyast? Tycker den påminner om det jag har sett från nutida bilder på ståltågen.

Om man håller sig till slabstransporterna mellan Luleå och Borlänge finns det senare insatta vagnar från AAE/VTG. Dessa är i klar majoritet på traden med sina ca 270 individer tillverkade mellan 2004 och 2006. Vagnen i GC vagnkatalog har sitt ursprung i de typer som TGOJ tog fram runt millennieskiftet och som inleddes med typ 971 (numera utdöd) och följdes av typ 013 och 064. Majoriteten av dessa går dock i södra pendeln. I norra "återstår" bara 27 st av den flotta på 28 vagnar som TGOJ tillhandahöll. Efter TGOJ fulla inkorporering i GC verksamhet är de naturligtvis numera att betrakta som GC-vagnar. Men de skiljer sig en hel del från de övriga vagnar GC har av litterat och som varit avsedda för andra kunder än SSAB. Typ 013 uppvisar dock några likheter med motsvarigheten från AAE (TpS typ 040, AAE typ 093 & 101). TGOJ-vagnen stod som förebild beträffande lastmankarnas utformning och avsaknaden av gavelförstängning, men ramverk, boggier och bromsutrustning skiljer sig avsevärt. Det gjorde även ursprunglig färgsättning, men det klarar man knappast av att urskilja längre annat än möjligen på skyltarna.
Vill man ha en tidsenlig och typiskt aktuell stålpendel för norra omloppet är det alltså de en gång i tiden sidengråa AAE-vagnarna som gäller, gärna 32 st. Vill man göra det ännu lite svårare för sig blandar man in en och annan typ 013 och den ovan nämnda typ 872 som utfyllnad.
- o000oo -

AlexEhn

  • Användare
  • ***
  • Antal inlägg: 295
SV: Ny artikel om svenska järn- och stålindustri
« Svar #5 skrivet: tis 30 okt 2018, 22:22:39 »

Om man håller sig till slabstransporterna mellan Luleå och Borlänge finns det senare insatta vagnar från AAE/VTG. Dessa är i klar majoritet på traden med sina ca 270 individer tillverkade mellan 2004 och 2006. Vagnen i GC vagnkatalog har sitt ursprung i de typer som TGOJ tog fram runt millennieskiftet och som inleddes med typ 971 (numera utdöd) och följdes av typ 013 och 064. Majoriteten av dessa går dock i södra pendeln. I norra "återstår" bara 27 st av den flotta på 28 vagnar som TGOJ tillhandahöll. Efter TGOJ fulla inkorporering i GC verksamhet är de naturligtvis numera att betrakta som GC-vagnar. Men de skiljer sig en hel del från de övriga vagnar GC har av litterat och som varit avsedda för andra kunder än SSAB. Typ 013 uppvisar dock några likheter med motsvarigheten från AAE (TpS typ 040, AAE typ 093 & 101). TGOJ-vagnen stod som förebild beträffande lastmankarnas utformning och avsaknaden av gavelförstängning, men ramverk, boggier och bromsutrustning skiljer sig avsevärt. Det gjorde även ursprunglig färgsättning, men det klarar man knappast av att urskilja längre annat än möjligen på skyltarna.
Vill man ha en tidsenlig och typiskt aktuell stålpendel för norra omloppet är det alltså de en gång i tiden sidengråa AAE-vagnarna som gäller, gärna 32 st. Vill man göra det ännu lite svårare för sig blandar man in en och annan typ 013 och den ovan nämnda typ 872 som utfyllnad.

Jag fascineras av din kunskap. Tack för att du delar med dig.


Är litterat TpS på AAE's vagnar?

d680ae

  • Stammis
  • ****
  • Antal inlägg: 900
SV: Ny artikel om svenska järn- och stålindustri
« Svar #6 skrivet: tis 30 okt 2018, 23:12:59 »
... Är litterat TpS på AAE's vagnar?

Nej, för allt i världen. TpS står för den myndighet som står för typgodkänanndet, stadfästandet av typbeteckning och registreringen i NVR i Sverige, Transportstyrelsen.
AAE-vagnarna byggdes åt AAE vilket medförde att de naturligtvis hade, och fortfarande har en egen typbeteckning för sina vagnar. Men vagnarna typgodkändes i det utförande de har i Sverige (främst profilöverskridande lastmankar monterade hitom gränsen) och registrerades härstädes med ett typnummer enligt det traditionella SJ/GC-mönstret.
Den stålämnesvagn som visades i modell på länken tidigare i tråden hade sedan sin tilllkomst typnummer 872, först hos SJ/GC och därefter även hos TpS. Men eftersom vagnarna senare av SSAB avyttrats till AAE/VTG har de naturligtvis också fått en typbeteckning för AAE-bruk, S153.

Rättelse: AAE typbeteckning för de "vanliga" stålämnesvagnarna skall vara S91 och S104. Därutöver byggdes också 20 st vagnar avsedda att kunna förses med värmeisolerande huvar för transport av heta ämnen, Smmnps-x. Dessa hade vid leverans lite annorlunda lastmankar och därmed typbeteckning S101.
- o000oo -

AlexEhn

  • Användare
  • ***
  • Antal inlägg: 295
SV: Ny artikel om svenska järn- och stålindustri
« Svar #7 skrivet: ons 31 okt 2018, 11:28:32 »
@d680ae

Jaja, såklart. TpS låter ju inte ens som ett littera. Än mindre på en S-vagn. *facepalm*  :emm:

Aha, nu hittade google rätt.

PV arkivet hade lite bilder.
http://www.postvagnen.com/forum/index.php?id=980776
http://www.postvagnen.com/forum/index.php?id=1173934