Författare Ämne: Boostrar på modulträffar  (läst 2104 gånger)

Mekanoid

  • Stammis
  • ****
  • Antal inlägg: 677
    • Modelljärnvägsmoduler
Boostrar på modulträffar
« skrivet: lör 24 jun 2017, 18:49:12 »
Hej! Vill lära mig mer om boostrar och kanske skaffa en att ha med på modulträffar.

TAMS B-4
Jag har förstått att TAMS B-4 är en av de rekommenderade på träffar och har tittat lite på den.

1. Jag är osäker på hur TAMS B-4 kopplas in på modulträffar, men kan det vara så att om man skaffar varianten med RJ12-uttag så gör man på detta sätt?


2. Och för den utan RJ12-uttag kopplar man så här?


3. Vilken strömbegränsning brukar man använda på H0-träffar? 3A?


---
Mvh Peter

LLJ

  • Veteran
  • *****
  • Antal inlägg: 4.246
SV: Boostrar på modulträffar
« Svar #1 skrivet: lör 24 jun 2017, 20:37:02 »

Mekanoid

  • Stammis
  • ****
  • Antal inlägg: 677
    • Modelljärnvägsmoduler
SV: Boostrar på modulträffar
« Svar #2 skrivet: sön 25 jun 2017, 09:45:46 »
Tack för länken! Men några frågor återstår att få svar på...
Jag har sökt både på modulforum & här, men hittar inget entydigt. Allt pekar på att jag gissar rätt, men jag skulle vilja ha det säkert bekräftat.

3A kortslutningsström verkar vara lagom... Det pratas om 3A både i sista inlägget på sidan LLJ länkar till och i den instruktion för modifiering av TAMS B-4 som jag hittat på skånskaNs sida om att bygga (om) en MERG-booster.
---
Mvh Peter

LLJ

  • Veteran
  • *****
  • Antal inlägg: 4.246
SV: Boostrar på modulträffar
« Svar #3 skrivet: sön 25 jun 2017, 11:42:20 »
FREMO har 3A som maxström i H0-RE normen. Hittar inget alls om detta i MMM-2R. Praxis har varit max 4A, då man ofta har använt Lenz 102 / LZV 100 som boostrar.

Och som framgick av min länk så är det viktigt att den transformator man använder är tillräckligt kraftig för att kortslutningsskyddet i boostern skall lösa ut. Gäller alla boostrar, inte bara Tams.

/Lars

Kuiper

  • Användare
  • ***
  • Antal inlägg: 101
SV: Boostrar på modulträffar
« Svar #4 skrivet: sön 25 jun 2017, 16:04:41 »
Citat från: Mekanoid
Allt pekar på att jag gissar rätt, men jag skulle vilja ha det säkert bekräftat.
Du har rätt.

/Erik

Mekanoid

  • Stammis
  • ****
  • Antal inlägg: 677
    • Modelljärnvägsmoduler
SV: Boostrar på modulträffar
« Svar #5 skrivet: sön 25 jun 2017, 21:47:12 »
Tack Erik!  :up:
Kan du bekräfta att mina kopplingexempel är korrekta också?

Och som framgick av min länk så är det viktigt att den transformator man använder är tillräckligt kraftig för att kortslutningsskyddet i boostern skall lösa ut. Gäller alla boostrar, inte bara Tams.
Jo, det "talas om" att det är viktigt, men det beskrivs inga värden. :(
Den TAM-trafo det talas om skulle ge max 3.25A vid 16V och jag gissar att det är ok om den då är inställd på max kortslutningsström 3A.

Kan det vara så att trafon måste ha en effekt på minst [spårspänning x kortslutningsström] VA?
Och att så fall en booster-trafo på modulträffar vanligen är på minst 16x3 = 48 VA?

Kör MMM också 16V på sina träffar, som ModulSyd verkar göra?
---
Mvh Peter

Kuiper

  • Användare
  • ***
  • Antal inlägg: 101
SV: Boostrar på modulträffar
« Svar #6 skrivet: mån 26 jun 2017, 09:23:40 »
Citat från: Mekanoid
Kan du bekräfta att mina kopplingexempel är korrekta också?
Inkopplingarna är korrekta. Jag skulle dock rekommendera dig att ändra beskrivningarna på LocoNet-anslutningarna till bara LocoNet. I din illustration förutsätter du att LocoNet bara används för att ansluta DCC till boostrar. LocoNet kopplas också till körhandtagsuttagen (gäller både då man kör med LocoNet och EkeBus som handtagsbuss). Topologin för LocoNet-bussen är ganska fri (men trädtopologier rekommenderas) vilket gör att man inte kan säga vad enheten innan eller efter en booster är för något.

Mekanoid

  • Stammis
  • ****
  • Antal inlägg: 677
    • Modelljärnvägsmoduler
SV: Boostrar på modulträffar
« Svar #7 skrivet: mån 26 jun 2017, 10:54:45 »
Tackar!
Jag har ju ritat bilderna enbart för mitt eget specifika behov. Och tänkte inte på att man kan koppla på andra sätt också.

Men jag tror jag förstår hur du menar. I så fall borde detta också vara en korrekt koppling?


Jag försöker läsa TAMS-manualen, men tyska är jag inte bra på. Det ser ändå ut att vara en booster med bra inställningsmöjligheter som passar bra till modulträffar. Och jag tycker även RJ12-uttag verkar vara bra att ha. Det enda jag inte kan hitta info om, är om man kan få ut Loconetsignalen på C & D om man får in den via ett RJ12-uttag... Men det spelar mindre roll.

Nu är bara frågan om det finns andra, bättre alternativ. Kanske MERG NB1B?
---
Mvh Peter

Eke

  • Stammis
  • ****
  • Antal inlägg: 897
SV: Boostrar på modulträffar
« Svar #8 skrivet: mån 26 jun 2017, 23:45:25 »
Tams B4 är favoritboostern för mig och fungerar mycket bra tillsammans med Lenzboostrar! (Viktigt)
Dina skisser är helt riktiga och båda funkar!

Jag hade först tänkt köpa en ny gavel med två RJ12:or först men har ångrat mig, tänker köpa en extra LN-box i stället som jag skruvar fast på en skärbräda tillsammans med booster och Trafo, tänkte löda fast en vit och en blå kabel direkt på LN-boxens kretskort som dras till C och D på boostern. Detta för att inte slösa på RJ12:orna och för att kunna ha något grövre kabel än 0,18 (?) från plattkabeln i skruvplinten.
Billigt och praktiskt med bärhandtag på skärbrädan och så får man två extra uttag på LN-boxen som kan nyttjas till handtagsbuss eller förgreningar!


Loconet Pin 1 - vit - C
Loconet Pin 6 - blå - D

Färgerna är dom som normalt finns i den 6-poliga Loconetkabeln och det är bra att använda den standard som finns tycker jag.

1 - Trafo
2 - Trafo
3 - spårutgång (Röd)
4 - spårutgång (Svart)

Kopplar du boosterbuss C och D samt spårutgångarna med dessa färger enligt ovan blir din booster synkad med dom flesta boostrar i ModulSyd och MMM vilket gör att vi slipper leta fasfel i onödan och kan koppla rätt första gången och börja köra tidigare.
Då blir i alla fall jag glad!
Köp gärna Möllehems banankontakter, dom är dom bästa jag sett och dessutom billiga!
1,5 kvadratkabel upp till spåret och så pass långa att boostern kan stå på golvet!


Mvh. Eke
Med glada gashydrauliska hälsningar!

Peter som även är Citroëntokig!

Och medlem i modulsyd.



H02R  DCC
(EkeBus Loconet-Xpressnet1-Xpressnet2)
Och så händer det ju att jag kör 3R också!  ;-)

http://ekebus.se/

andersb

  • Stammis
  • ****
  • Antal inlägg: 1.633
    • http://www.mollehem.se
SV: Boostrar på modulträffar
« Svar #9 skrivet: tis 27 jun 2017, 13:25:28 »
Skulle vilja förtydliga en sak - resonemanget hittills gäller H0-grupperna!

Bland modulerna finns också t.ex. N-RE, dvs europeisk Nskala.

Här rekommenderas användning av boostrar försedda med ljudsignal vid kortslutning (detta av både bekvämlighets och säkerhets-skäl).
Man blir inte särskilt populär om man kommer med en Tams eller Lenz på sin modul  ;)

Vanligaste boostern på svenska och danska N-RE-moduler är MERG-boostern.

mvh/anders
* med siktet på skåNskt *
skånskaN på nätet - www.nskalaskane.se
Med starka kopplingar till MGP

LLJ

  • Veteran
  • *****
  • Antal inlägg: 4.246
SV: Boostrar på modulträffar
« Svar #10 skrivet: tis 27 jun 2017, 15:21:46 »
Lite underligt att det skiljer så mellan H0 och N.

Vad säger egentligen N-RE normen när det gäller ström, spänning och ljud? Är det krav på ljud?
Verkar fånigt om man blir impopulär bara för att man inte har samma booster som alla andra om den i övrigt uppfyller de elektriska kraven.

/Lars

Eke

  • Stammis
  • ****
  • Antal inlägg: 897
SV: Boostrar på modulträffar
« Svar #11 skrivet: ons 28 jun 2017, 00:02:27 »
Lite underligt att det skiljer så mellan H0 och N.

Vad säger egentligen N-RE normen när det gäller ström, spänning och ljud? Är det krav på ljud?
Verkar fånigt om man blir impopulär bara för att man inte har samma booster som alla andra om den i övrigt uppfyller de elektriska kraven.

/Lars

Alla boostrar funkar inte perfekt tillsammans, så det är bra att hålla sig till beprövade kombinationer!
Lenz tillsammans med Tams B4 funkar mycket bra på H0-2R!

Mvh. Eke
Med glada gashydrauliska hälsningar!

Peter som även är Citroëntokig!

Och medlem i modulsyd.



H02R  DCC
(EkeBus Loconet-Xpressnet1-Xpressnet2)
Och så händer det ju att jag kör 3R också!  ;-)

http://ekebus.se/

nohab

  • Stammis
  • ****
  • Antal inlägg: 1.834
    • www.mj-magasinet.se
SV: Boostrar på modulträffar
« Svar #12 skrivet: tor 29 jun 2017, 08:03:08 »
I MMM-3R kör vi mest med LDT DB-4 (https://www.ldt-infocenter.com/dokuwiki/doku.php?id=de:db-4)
TAMS B4 och Merg-boostern funkar också, däremot skippar vi Lenz.
/Nicke
MJ-Magasinet
Stå på dig! annars gör någon annan det (Blandaren)

Manfred

  • Användare
  • ***
  • Antal inlägg: 121
SV: Boostrar på modulträffar
« Svar #13 skrivet: tor 29 jun 2017, 09:26:32 »
Eke skrev
"Alla boostrar funkar inte perfekt tillsammans"
De skall väl inte fungera tillsammans.
De tar in signalen från vilken central det vara månde och förstärker den och skickar ut på sin helt egen bandel.
Vad är problemet ?
Är det olika spänningar ut  går det ju att ställa om.
MVH Thomas

Johnny

  • Användare
  • ***
  • Antal inlägg: 165
SV: Boostrar på modulträffar
« Svar #14 skrivet: tor 29 jun 2017, 10:24:35 »
Kurvformen i boostergränsen bör vara så lika som möjligt så att inte spänningsskillnader uppstår då spänningen skiftar polaritet. Detta kriterium är inte alltid uppfyllt vid en godtycklig kombination av fabrikat.
//Johnny

Aktiv i Fremo

Mekanoid

  • Stammis
  • ****
  • Antal inlägg: 677
    • Modelljärnvägsmoduler
SV: Boostrar på modulträffar
« Svar #15 skrivet: tor 29 jun 2017, 22:53:57 »
Tack, nu har jag fått mycket bra info om boostrar (till H0 2R-banor) generellt. Måste nog samla allt till en liten lathund så småningom...

Men sen är det detta med vilka boostrar man kan ha tillsammans:
I MMM-3R kör vi mest med LDT DB-4 (https://www.ldt-infocenter.com/dokuwiki/doku.php?id=de:db-4)
TAMS B4 och Merg-boostern funkar också, däremot skippar vi Lenz.
Varför LDT och varför inte Lenz? Finns några tekniska anledningar eller erfarenheter?

Och varför funkar vissa kombinationer sämre? I mina ögon låter det lite konstigt att vågformen skulle spela så speciellt stor roll...?
---
Mvh Peter

Eke

  • Stammis
  • ****
  • Antal inlägg: 897
SV: Boostrar på modulträffar
« Svar #16 skrivet: fre 30 jun 2017, 02:21:26 »
Tack, nu har jag fått mycket bra info om boostrar (till H0 2R-banor) generellt. Måste nog samla allt till en liten lathund så småningom...

Men sen är det detta med vilka boostrar man kan ha tillsammans:
I MMM-3R kör vi mest med LDT DB-4 (https://www.ldt-infocenter.com/dokuwiki/doku.php?id=de:db-4)
TAMS B4 och Merg-boostern funkar också, däremot skippar vi Lenz.
Varför LDT och varför inte Lenz? Finns några tekniska anledningar eller erfarenheter?

Och varför funkar vissa kombinationer sämre? I mina ögon låter det lite konstigt att vågformen skulle spela så speciellt stor roll...?

Det är i boostergränserna det kan bli problem om inte kurvformen är lika på båda sidor, det är inte alla dekodrar som klarar av det utan kan bli stående på gränsen. Och även om man klarar sig över gränsen så kan det låta illa när loket passerar om inte kurvformerna passar ihop, det blir partiell kortslutning när formen från två olika kurvor möts och kopplas samman av fordonshjulen och låter ungefär som om boostrarna är i ofas med varandra fast dom inte är det.
Vissa boostrar t.ex. Merg läser och förstärker bara den ena polariteten av den symetriska DCC-signalen och skapar sedan en kopia av motsatt polaritet som kan vara bättre än grundformen vilket för med sig att om boostrarna inte har insignalen synkad och man kompenserat det med att polvända spårutgången (mycket vanligt) så kommer den dåliga grundsignalen att möta en bättre kopia i bostergränsen och då funkar inte ens två boostrar av samma fabrikat bra med varandra, en lösning på detta problem är att se till att centralen har en bra signalkvalitet.
En dålig dcc-signal kan funka alldeles utmärkt att köra på hemma när man bara har en booster men när man ska ha flera boostrar som gränsar till varandra kan det bli problem!

Eftersom H0-3R inte använder Lenz så borde Tams B4 vara det bästa valet om man vill vara med på både 2R och 3R körningar i H0.


Mvh. Eke
Med glada gashydrauliska hälsningar!

Peter som även är Citroëntokig!

Och medlem i modulsyd.



H02R  DCC
(EkeBus Loconet-Xpressnet1-Xpressnet2)
Och så händer det ju att jag kör 3R också!  ;-)

http://ekebus.se/

andersb

  • Stammis
  • ****
  • Antal inlägg: 1.633
    • http://www.mollehem.se
SV: Boostrar på modulträffar
« Svar #17 skrivet: fre 30 jun 2017, 12:46:49 »
Och varför funkar vissa kombinationer sämre? I mina ögon låter det lite konstigt att vågformen skulle spela så speciellt stor roll...?

Finns vad jag vet 2 skillnader som kan vara märkbara vid boostergränsen.
Dels sättet den detekterar nollgenomgången och dels boosterns snabbhet.

Detektering av nollgenomgång

En booster detekterar nollgenomgången på insignalen och växlar då utgången beroende på polaritet. Den följer alltså inte insignalens vågform på annat sätt än att den ger en fyrkantvåg baserat på funna nollgenomgångar.

Många boostrar (de flesta vi använder på modulerna) använder optokopplare på ingången, dvs det är en lysdiod som tänds resp. släcks, och den lysdioden tänds inte exakt på nollgenomgången utan kring 0.5volt över.

Om insignalen är en hyggligt snygg fyrkantvåg, då är nollgenomgången och passagen av 0.5volt i stort sett samtidig, MEN om flankerna på insignalens kurva lutar, dvs en dålig fyrkantvåg, då blir det en märkbar tidsskillnad mellan nollgenomgången och 0.5volt.

Är det en tidskillnad mellan nollgenomgånen och punkten där den detekteras, så kan det ge skillnader i boostergränsen beroende på hur boostern är konstruerad och polariserad.

MEN!
Eventuella problem med ovanstående uppkommer bara om det är en dålig insignal!

Vi upptäckte detta först när vi började använda Z21 och då också använde Z21's spårutgång för att mata boosterbussen. Z21'an spårutgång (dvs inbyggda booster) ger en ganska ful fyrkantvåg som blir sämre ju mer belastad utgången blir. På en storkörning med många körhandtag, så är kurvan rejält ful och kan ge tydliga problem av ovanstående typ.
Lösningen för Z21 är att använda dess utgång för boostersignal och förstärka den med en extern bra booster istället. Gör man så är det inga problem.

När vi upptäckte problemen så var det genom att det hördes lite "gnitter" när tågen körde över gränsen.
Men det fanns också en lokdekoder som startade om när den råkade ut för "gnittret" (gissar på Lenz-dekoder). Det innebar att loket med den dekodern stannade varje gång det hamnade på boostergränsen och fick då knuffas över gränsen.

Alltså - problemet är inte boosterkombinationer utan att man inte matar boosterbussen med en vettig boostersignal!

Boosterns snabbhet

När insignalen till boostern ändrar polarietet så tar det en liten stund för boostern att ändra polaritet på sin utgång.
Det finns snabba boostrar och det finns långsamma.
Hur snabb en booster skall vara är standardiserat i DCC-standarden.

Om en väldigt snabb booster hamnar bredvid en långsam - då kommer ju signalen vid boostergränsen att ha olika polaritet en liten stund mellan det att den snabba bytt polaritet och innan den långsamma bytt sin.
Detta skulle kunna ge ett märkbart "gnitter" men jag har inte lagt märke till det någon gång.

Slutsats

Se till att ha bra kvalitet på boostersignalen så slipper man bekymmer  :)

mvh/anders

PS.
Jag har länge haft tanken att låna in boostrar av olika märken och mäta upp vågformer, snabbhet och liknande. Hade varit bra med en tabell över deras egenskaper.
Kanske dags att få tummarna loss och börja mäta. De boostrar jag har själv har jag redan kika på.
DS.
* med siktet på skåNskt *
skånskaN på nätet - www.nskalaskane.se
Med starka kopplingar till MGP

andersb

  • Stammis
  • ****
  • Antal inlägg: 1.633
    • http://www.mollehem.se
SV: Boostrar på modulträffar
« Svar #18 skrivet: fre 30 jun 2017, 13:19:07 »
Lite underligt att det skiljer så mellan H0 och N.

Jag vet egentligen inte om det skiljer "normmässigt". Fabrikat är väl oftast inte upptagna i några normer utan blir mer en defacto-standarder och rekommendationer.

När danskarna drog igång (och strax därpå skåningarna 2008) så var den populäraste boostern i N-RE den tyska "Joka-boostern" (extremt bra booster!), så det blev också den som danskar och skåningar valde.
Den hade ljudsignal vid kortslutning och kör man med detta blir det snabbt en vana.
När sen Joka-boostern försvann från marknaden så ville vi definitivt inte bli av med ljudsignalen så den blev ett krav när vi letade ersättare. Nu är det Merg-boostern som är vanligast.

Citat från: LLJ
Vad säger egentligen N-RE normen när det gäller ström, spänning och ljud? Är det krav på ljud?

Det som rekommenderas (men tror inte normen tar upp det) är ström: "gärna 2A, max 3A", spänning: "ca 14.5volt"

Citat från: LLJ
Verkar fånigt om man blir impopulär bara för att man inte har samma booster som alla andra om den i övrigt uppfyller de elektriska kraven.

Observera smiley'n vid uttrycket "impopulär".

Det har hänt att det dykt upp t.ex. Lenz-booster på någon körning och det blir definitivt lite kommentarer när man hamnar på en sådan modul. Plötsligt står tåget stilla och man vet inte varför - kortslutning, strömupptagning, nätverksproblem eller vad....
Ljudsignalen sitter i ryggmärgen och blir det kortis så vet man direkt vad problemet är och kan åtgärda det  :up:

mvh/anders
* med siktet på skåNskt *
skånskaN på nätet - www.nskalaskane.se
Med starka kopplingar till MGP

andersb

  • Stammis
  • ****
  • Antal inlägg: 1.633
    • http://www.mollehem.se
SV: Boostrar på modulträffar
« Svar #19 skrivet: fre 30 jun 2017, 13:29:03 »
... När sen Joka-boostern försvann från marknaden så ville vi definitivt inte bli av med ljudsignalen så den blev ett krav när vi letade ersättare. ...

Oj, efter att jag skrivit ovanstående fick jag för mig att kolla hur det går för företaget "Joka" - och se, dom har kommit med en ny booster!
Den vi använder är BO3000 och nu har dom en BO3500 på hemsidan :up:
Nästan så man måste beställa en sådan och titta närmare på  :)
mvh/anders
* med siktet på skåNskt *
skånskaN på nätet - www.nskalaskane.se
Med starka kopplingar till MGP

nohab

  • Stammis
  • ****
  • Antal inlägg: 1.834
    • www.mj-magasinet.se
SV: Boostrar på modulträffar
« Svar #20 skrivet: fre 30 jun 2017, 13:31:15 »
Varför LDT och varför inte Lenz? Finns några tekniska anledningar eller erfarenheter?
Det är väl mest historiska/praktiska skäl.
LDT DB-4 passar även Märklin (CU, CS1, CS2) och Intellibox som vi körde med innan Z21.
Den är något dyrare än TAMS men betydligt billigare än Lenz.
Lenz blev dessutom en "udda fågel" på våra körningar, lätt att glömma hur man ställer in spänningen på den via CVn istället för på trafon.
/Nicke
MJ-Magasinet
Stå på dig! annars gör någon annan det (Blandaren)

Manfred

  • Användare
  • ***
  • Antal inlägg: 121
SV: Boostrar på modulträffar
« Svar #21 skrivet: fre 30 jun 2017, 16:10:32 »
Tack andersb för den utförliga förklaringen.
MVH Thomas

Mekanoid

  • Stammis
  • ****
  • Antal inlägg: 677
    • Modelljärnvägsmoduler
SV: Boostrar på modulträffar
« Svar #22 skrivet: lör 01 jul 2017, 20:44:11 »
Tack för en utförlig beskrivning! Känns efter detta som att det tekniskt inte spelar så stor roll vilken booster man har, men 'traditionen' kan vara bra att följa...

Och apropå ljud på boostern, så var min egen upplevelse på Norrköpingsträffen att det var lite irriterande. Men det beror ju på att jag inte är van att det låter, utan istället förväntar mig att behöva stå och fundera en stund varför tåget inte rör på sig. ;)  :)
---
Mvh Peter

Johnny

  • Användare
  • ***
  • Antal inlägg: 165
SV: Boostrar på modulträffar
« Svar #23 skrivet: lör 01 jul 2017, 22:19:28 »
Fortsätter att hävda att det inte är bra om kurvformen skiljer sig mycket mellan angränsande boosterdistrikt. Jag har gjort ett stort antal mätningar med oscilliskop som stöder den slutsatsen. Men det är förstås upp till var och en om man vill tro på det eller ej.
//Johnny

Aktiv i Fremo

Mekanoid

  • Stammis
  • ****
  • Antal inlägg: 677
    • Modelljärnvägsmoduler
SV: Boostrar på modulträffar
« Svar #24 skrivet: lör 01 jul 2017, 22:59:24 »
Att kurvformen kan skilja mellan boostrar tvivlar jag inte på. Men att den skillnaden skulle vara märkbar annat än via mätinstrument, kan jag inte riktigt förstå?

Du skriver
Citera
Kurvformen i boostergränsen bör vara så lika som möjligt så att inte spänningsskillnader uppstår då spänningen skiftar polaritet.
Enligt Anders har kurvformen inget med skiftningen av polaritet att göra. Hans förklaring låter rimlig, men hur menar du att den ändå kan påverka?  :???:
---
Mvh Peter