Författare Ämne: Svenskt normalspår att tolka i modell  (läst 8653 gånger)

Arstuga

  • Veteran
  • *****
  • Antal inlägg: 2.641
    • http://arstuga.se/jvg.htm
Svenskt normalspår att tolka i modell
« skrivet: mån 24 sep 2007, 23:46:12 »
Det är väl lika bra att fortsätta på den inslagna vägen. I Modellrallarens forum sammanställde jag ett antal svenska normalspårsbanor som jag tycker är lämpliga för att avbilda i modell, vare sig det är strikt eller mer fritt. Det blev fem sidor i Word, så jag har delat av texten i separata inlägg efter rubriker.

Jag är väl medveten om att det finns gott om svenska banor att tolka, utöver dessa liksom i smalspår, men detta är de som jag har kollat upp lite om. Och det är ju bara att fylla på med förslag allt eftersom. Men skriv då gärna in årtal/period, banlängd och lite kort info samt gärna någon referens, så kan den nyfikne skaffa mer kunskap.


OBS också att tråden gäller svenskt normalspår - utlandet och smalspår får vi ta i en annan tråd!  :up:



I MR forum skrevs några inlägg med tillägg till detta, men de vill jag inte kopiera in här utan skribenternas medgivande. Så om nån vill se dem, får ni läsa här >>

 



 

Förslag på svenska normalspårsbanor att tolka i modell
Stefan Nilsson 2007-04-21

Nedan listar jag några svenska normalspårsbanor som skulle göra sig bra i modell, av olika anledningar. Det handlar oftast om små banor med mindre intensiv trafik. Några av dem finns kvar än idag, några lades ner redan på 1930-talet. De kan ses som inspiration snarare än att avbilda exakt, så även om Kloten-Bånghammnar lades ner 1934 kan man ju bygga den med nutida förhållanden eller trafikera den med tyska fordon – fri tolkning gäller.

Uppgifter om banorna är hämtade ur SJK 38 Järnvägsdata 1999. För uppgifter om dem, var de ligger eller har legat hänvisas därför till denna bok. Se också Rolf Stens historiska hemsida
(www.historiskt.nu), Stig Lundins dito (web.telia.com/~u18109566/historia/index.htm) eller Banguiden på Jarnvag.net, (www.jarnvag.net/banguide/). Förutom från SJK (www.sjk.se) finns även böcker, video m.m. från bland andra Stenvalls i Malmö (www.stenvalls.com), Trafiknostalgiska Förlaget (TNF; www.trafiknostalgiska.se), Rimbo Grande (www.rimbogrande.se) med flera. Se referenser i texten nedan.

PS: I Allt om Hobby nr 3/1975 finns därtill en lista på banor (i Östergötland och Småland) som aldrig blev byggda... Det är ju också ett sätt att skapa sin egen bana, men ändå med verklig utgångspunkt. Jämför hur Skövde Modellsällskap resonerar kring den planerade men aldrig byggda WNJ. DS
Hälsningar
Stefan Nilsson
HemsidaModelljärnvägsmagasinet • H0 - S9 - 0e - LGB

Arstuga

  • Veteran
  • *****
  • Antal inlägg: 2.641
    • http://arstuga.se/jvg.htm
Svenskt normalspår att tolka i modell
« Svar #1 skrivet: mån 24 sep 2007, 23:47:44 »
Mindre banor, bibanor m.m.

Nyhyttan – Finshyttan 1875 – 1965, 7 km. En del av Östra Wermlands Jvg, senare Mora – Vänerns Jvg, som 1917 blev en del av Inlandsbanan. Utgick från grenstationen Nyhyttan via Filipstad Östra stn till Finshyttan. Där anslöt den till smalspåriga (891 mm) FNBJ, se-dermera NKLJ. Omlastningsstation till smalspår av framförallt kollaster, både genom att lasta kol mellan vagnar men också genom normalspårsvagnar på smalspåriga överförings-vagnar. Sidospår till Finshyttans mek. verkstad och gjuteri, kolhus m.m. Stationshus. Lok-stall. Vid Filipstad Ö fanns sidospår till ett sågverk. Under 50-60-talen fanns en pendlande rälsbuss (Y6) mellan Nyhyttan och Finshyttan. (TNF, Erik Sundström 2005: ”Järnvägsminnen 1”)

Kil – Fryksta Jvg 1872 – 1958 (1973), 3 km. Förbindelse mellan Nordvästra Stambanan vid Kils Nedre och hamnen vid Fryksta. Spåret omlagt till Kils station 1958. Trafiken nedtrappad i och med upphörandet av sjötransporter på Fryken. Grustag vid Fryksta använt av SJ till 1973, då spåret revs upp. Omlastningstrafik vid hamnen i Fryksta, samt att det låg två sågverk kring sjöviken. (Fryksta Clara Elfs Jernvägs Sällskap, Svante Forsaeus: ”Fryckstads Jernvägs Aktiebolag 1849-1873”)

Norbergs Järnvägar 1874 – , 18 km. Klackbergs Jvg fr. 1883, 5 km. Krylbo – Norbergs Jvg 1874 – 1976, 24 km. Banor som knöt ihop ett antal gruvor kring Norberg med bl.a Norra Stambanan. Idag museitrafik m.m. (
www.enj.se)

Kumla – Yxhults Jvg 1883 (1885, 1942-43, -46) – (1954) 1980, 8 km. Stenhuggeri, skifferoljefabrik m.m. Egna lok. Blandad trafik. Kvarvarande delar används än idag.

Åmål – Årjängs Jvg 1928 – 1955, 74 km. Lågintensiv trafik. Konkurs och trafikuppehåll redan 1932. Egna ånglok, vagnar, efter 1933 trafikerad av BJ. Rälsbussar BJ litt. Yd. Likartade stationshus, små, enkla bangårdar. Bandelen Åmål-Svanskog godstrafik till 1992, sen turist- och museibana. Främst skogs- och träindustrier. (Jvg-sällskapet Åmål-Årjäng, JÅÅJ:
www.jaaj.tk Kirby Vincents hemsida: http://kielikeskus.helsinki.fi/~kvincent/)

Göringen – Dalfors 1902 – 1960, 3 km. Del av Dala-Hälsinglands Jvg. Göringen grenstation för bibanan till säckstationen Dalfors. Tågen på huvudlinjen gick i början ner till Dal-fors med tågen. Senare gick rälsbuss (Yo och Y6) i pendeltrafik de 3 kilometrarna. I Dalfors järnbruk, sågverk, kolbryggor hamn m.m. (Christer Hammare och Bengt Sandhammar 2000: ”Göringen-Dalfors – tretusen tvåhundra meter järnvägshistoria” Föreningen Dala-Hälsinglands Jvg,
www.dhdj.nu)

Svartälvs Jvg 1888 – 1936, 38 km. Gick mellan Grythyttan längs BJ och Kortfors längs NBJ. Järnbruk och träindustrier. Ett fåtal stationer och lastplatser. Egna lok och vagnar. Lågintensiv trafik med dålig ekonomi. Användes som mål för övningar med bombflyg in-nan den revs upp 1936. (Stig Arvefjord 1974: ”Sagan om en järnväg eller livet vid Svartälvsbanan 1887-1936”. Erik Sundström 1985: ”Svartälvsbanan – Statens Enskilda Jvg” SJK 42.)

Bånghammar – Kloten Jvg 1977 – 1934 (1937), 22 km. Tre stationer, Bånghammar längs Frövi – Ludvika Jvg (FLJ, sedermera TGOJ), Kölsjön och Kloten. Kölsjön var gissningsvis en mötesstation. Vid Kloten fanns omfattande järnbruk med masugn m.m. samt banans lokstall (bevarat än idag). Stationshusen i Kölsjön samt Kloten bevarade. En på sitt sätt idealisk modellbana: kort linje, branta backar, många och skarpa kurvor, tre stationer varav en säckstation med järnbruk samt en anslutningsstation till en större bana. (Finns omnämnd i de båda böckerna om TGOJ.)

Gruvgården – Fors Jvg 1908 – 1955/1967, 17 km. Gruv- och bruksbana. (Bok Andrén & Sundström, SJK 5.) Finns också i området: Näs – Horndals Jvg 1920 – (1933, 54) 1979, 16 km samt Jularbo – Månsbo Jvg 1919 – 1981, 3 km, av samma slag.



(Fick se att GFJ hade ett lok, visserligen byggt av ASJ i Falun, men som påminner grymt om Fleischmans gamla startsatsdiesel, eller kanske mer om den senare, gröna lite mer omsorgsfullt gjorda modellen: http://f27.parsimony.net/forum67958/messages/25554.htm)


Säröbanan (Göteborg – Särö Jvg) 1904 – (1954) 1966, 24 km. Badanstalt vid Särö. Mest persontrafik, godstrafiken mycket svag. Tanklok, ofta dubbla, motriktade för att slippa vända dem. Senare rälsbussar (Y6) i egna färger. (Finns beskriven i två böcker (SJK resp. TNF), samt artikel och modellspårplan i Allt om Hobby nr 1/1980.)

Laxå – Röfors Jvg 1884 (1886, 1920) – 1990, 8 km. Egna lok (ånga, senare diesel) och godsvagnar; samtliga egna godsvagnar av NN-typ, senare ombyggda till varjehanda varianter. Bolagsbana, med det mesta: masugn, manufakturverk, valsverk, sågverk, pappersbruk m.m. Anslöt Västra Stambanan vid Laxå, delar av verksamheten väster därom. (Finns beskriven i två böcker av Torbjörn Ljungqvist, ”Laxå – Röfors Jvg”, SJK 4, resp. ”Röforsbanan – en viktig länk under ett sekel”, eget förlag.)

Lödöse – Lilla Edets Jvg 1884 (1886, 1920) – 1990, 8 km. Egna lok, vagnar och senare rälsbussar, trafikerades dock av BJ. Låg trafikintensitet. Pappersbruk, kemifabriker m.m. längs linjen. Ansluter till f.d. BJ vid Alvhem. Finns kvar än idag. (Bok Svante Forsaeus, SJK 23.)

Marma – Sandarne Jvg 1857 – (1924, 33, 70) 1975 (1980, 81), 11 km. Bruksbana som förband bruken vid Marma med OKB vid Sandarne. Ånglok och diesellok i godstrafik. (
www.geocities.com/CapeCanaveral/Hall/5701/masj/masj_index.htm)
Hälsningar
Stefan Nilsson
HemsidaModelljärnvägsmagasinet • H0 - S9 - 0e - LGB

Arstuga

  • Veteran
  • *****
  • Antal inlägg: 2.641
    • http://arstuga.se/jvg.htm
Svenskt normalspår att tolka i modell
« Svar #2 skrivet: mån 24 sep 2007, 23:49:16 »
Tvärbanor m.m.

Söderhamn – Kilafors Jvg 1885 – (nutid?), 36 km. Ombyggd smalspårsbana (1217 mm) mellan Söderhamn och Bergvik, sammanbinder OKB vid Söderhamn med Norra Stambanan vid Kilafors, passerar pappersbruk m.m. Elektrifierad. Används för godstransporter (och enstaka persontåg), planer på upprustning/förstärkning.

Hudiksvall – Forsa – Ljusdals Jvg, känd som Dellenbanan, (1860) 1888 – 1989, 62 km. Byggd som smalspårsbana (1217 mm) Hudiksvall – Forsa – Näsviken, breddad, ombyggd och förlängd till Ljusdal. Sammanbinder OKB med Norra Stambanan. Passerar pappersbruk, timmerupptag, sågverk m.m. Hybo stn välkänd, där stort timmerupptag fanns, stationen finns som klippark i en gammal Allt om Hobby. (Rapport ”Dellenbanan” från Hälsinglands museum. Museitrafik, dressinuthyrning:
www.dellenbanan.nu)

Härnösand – Sollefteå Jvg 1893 – 1993, 102 km. Byggd som länk mellan OKB och Norra Stambanan längs Ångermanälvens mycket industritäta vattenled. Elektrifierad. (
www.historiskt.nu/normalsp/hdsj/hdsj.htm)

Jörn-Arvidsjaur Jvg 1926 (1927) – 1990, 75,5 km. Byggd som länk mellan OKB vid Jörn och Inlandsbanan vid Arvidsjaur. Skogstransporter m.m. men i övrigt glest trafikunderlag. (Bok Marklund & Marklund 1978, SJK 25.)

Västerdalarnas Järnvägar Brintbodarna – Malung – Limedsforsen 1892/1903, 28+31 km. Limedsforsen – Särna 1925 (1928) – (1961, 69) 1972, 96 km. 1934 ny sträckning Vansbro – Malung. Nedlagt och upprivet Malungsfors – Särna. Längst ånglok, senare dieslar till timmerterminalen i Malungsfors. Rälsbussar/motorvagnar Borlänge – Malung idag.

Tidaholms Jvg 1906 – 1989, 24 km (uppriven 1995). Ånglok, dieselelektrisk motorvagn. Bibana från Hjo-Stenstorps smalspåriga jvg anknöt till Tidaholm. (
www.historiskt.nu/normalsp/tj/tj_inneh.html)

Stockholm – Lidingö Jvgr Norra Lidingö: 1907/09 – 1971, 3 km. Södra Lidingö 1914/17/25/29 – idag (till största delen), 9 km. Även Värtan – Lidingö Jvg, 1 km (bron). Godstrafik till bl.a. AGA, fram till ca 1987. Elektrifierade från början. Delvis dubbelspår. I övrigt intensiv persontrafik. (Finns artikel och modellspårplan i Allt om Hobby 2/1987; bok: C-H Ankarberg 1986 om S Lidingöbanan (Stenvalls);
www.lidingobanan.tk)

Åmmeberg – Zinkgruvans Jvg 1863 (1887/89) – (1970) 1975. Gruv- och bruksbana, belgiskt bolag. Egna fordon. Endast godstrafik.
Hälsningar
Stefan Nilsson
HemsidaModelljärnvägsmagasinet • H0 - S9 - 0e - LGB

Arstuga

  • Veteran
  • *****
  • Antal inlägg: 2.641
    • http://arstuga.se/jvg.htm
Svenskt normalspår att tolka i modell
« Svar #3 skrivet: mån 24 sep 2007, 23:52:09 »
Större banor m.m.

Örebro – Svartå Jvg 1897 – 1982/85, 49 km. Förbindelse mellan Örebro och Svartå (längs NvSb). Småindustrier, enstaka bruk, gods- och persontrafik, elektrifierad, mycket Hg-lok i persontåg. (
www.svartabanan.se)

Uppsala – Enköpings Jvg 1912 – ca 1980, 148 km. Lågintensiv trafik. Tanklok, relativt få vagnar; fordonen inom egna bolaget. DEVA motorvagn, senare Yo1:or, sen Y6:or. Små stationer med nästan identiska, enkla spårplaner. En lite större station vid Örsundsbro. Tegelbruk, kakelbruk, sågverk, jordbruksprodukter, sågverk, m.m. (Per Lundblad, SJK 43)

Fryksdalsbanan (KFJ) 1914 – idag, 82 km. Trafikerad av BJ. (Svante Forsaeus, SJK 65)

Inlandsbanan 1917 – (idag), diverse nedlagt i etapper under 1960-70-80-90-talen. Hela linjen ligger dock kvar, dressintrafik visas delar. Tågtrafik Kristinehamn – Persberg (godståg och rälsbuss), dressintrafik Lesjöfors – Vansbro, Vansbro – Mora. Turisttrafik Mora – Östersund, Östersund – Gällivare? (Diverse böcker om banan;
www.inlandsbanan.se)

Dal – Västra Värmlands Jvg (DVVJ) 1928 – 1985, 163 km, plus sidolinje Beted – Skillingsfors 1928 – 1961, 19 km. Egen bana Mellerud – Arvika, trafikerad av BJ. Konkurs redan 1935, till BJ. Även Åmål – Årjängs Jvg 1928 – 1955, konkurs 1932, till BJ, sen i princip del av DVVJ. (Forsaeus/Johannesson DVVJ 1990, Stenvalls förlag. BJ beskrivet i historik 1922 samt föreningen BJs jubileumsskrift 1979. www.arstuga.se/dvvj)

Dalslands Jvg (DJ) Mellerud – Kornsjø. (Bok, Olsson & Johannesson 2004: ”DJ 125 år”, egen utgivning.)

SWB (Stockholm – Westerås – Bergslagens Jvg; Sthlm – Vansbro) 1875 (-1907) – idag (delvis, rivet norr om Ludvika). (
www.historiskt.nu/normalsp/swb/swb.html Bok om den rullande materielen: Ekegren, Dahl & Sundström, SJK 8)

TGOJ (OFWJ, FLJ m.fl.) 1875 – idag (delar nedlagda fr.o.m. 1950-talet). Gruvor och bruk, hamnar m.m. (TGOJ finns beskrivet i två böcker (egentligen tre).
www.gbbj.nu - www.historiskt.nu/normalsp/tgoj/tgoj_inneh.html - www.tgojtrafik.se)

Siljansbanan 1888 – idag, 37 km. Borlänge – Rättvik (– Mora). (Bok Lars-Olov Lind 1984, SJK 39.)

Gävle – Dala Jvg (Gävle – Falun – Mora) 1859 – idag (rivet Grycksbo-Rättvik, musei- och dressintrafik Falun-Grycksbo). (
www.mfgdj.net)

Nora Bergslags Jvg (NBJ) Trafikbolag bildat 1905, nedlagt under 1970-80-talen, 173 km. Gruv- och bruksbana, intensivt trafikerad. Striberg (gruvor), Gyttorp (sprängämnen och ammunition), Bofors (kanon- och vapentillverkning), Valåsen (sågverk), Karlskoga (skrot m.fl. industrier) Degerfors (järnverk, tillverkare av pappersmaskiner m.m.) m.fl. längs banan. Vänerhamn vid Otterbäcken med omfattande omlastning. Anslöt till Norra Stambanan vid Ervalla, till BJ vid Bredsjö, till Nordvästra Stambanan vid Strömtorp. Egna lok och vagnar, rälsbussar m.m. Idag museitrafik Nora – Gyttorp samt Nora – Ervalla, dressintrafik Degerfors – Gullspång (– Torved), mindre museum vid Otterbäcken. (Finns beskriven i bok ”NBJ 125 år”;
www.nbvj.nu)

Sala – Gysinge Jvg 1900-01 – 1964 (1977, 90, 95), 99 km. Band samman Gävle – Dala Jvg vid Hagaström via Mackmyra, Hedesunda och Gysinge i Gästrikland och Tärnsjö och Runhällen med Norra Stambanan vid Sala. Egna lok och vagnar m.m. (Finns historik?
www.historiskt.nu/normalsp/sggj/sggj.htm)

Nynäshamnsbanan (SNJ) 1901 (1902) – idag, 55 km. Utgår från Älvsjö ner till Nynäshamn. Omfattande pendlartrafik idag (i SL regi?), tidigare omfattande godstransporter. Östersjöhamn med färjeterminaler, oljehamn, raffinaderi m.m. Tidigare egna lok och vagnar m.m. ”Nynäsbanan blev före sin elektrifiering berömd för sitt innehav av udda fordon…” (Bok Johansson, Landgren & Hammar 1988 (SJK 46);
www.nynashamn.se - www.njm.nu)

Uddevalla – Vänersborg – Herrljunga Jvg (UWHJ) 1899 – idag, 92 km. Först smalspårsbana 1219 mm (4 engelska fot), breddad kring sekelskiftet. Ansluter till Västra Stambanan vid Herrljunga, till f.d. BJ vid Öxnered (speciell korsning), till Bohusbanan vid Uddevalla. (Finns historikhäfte, samt artikel om svenska fyrfotabanor i Allt om Hobby nr 6/1973,
www.historiskt.nu/normalsp/uwhj/)

Uppsala – Gävle Jvg (UGJ) successivt 1974-1917 – idag, 148 km. Flertal bibanor till gruvor, bruk, hamnar m.m. (Finns historik?
www.historiskt.nu/normalsp/ugj/ugj_inneh.html)

Kinnekullebanan Urspr. smalspårsbanor, breddade 1955 resp. 1961-62 – idag, 121 km. Håkantorp (UWHJ) - Gårdsjö (VSb). Motorvagnståg (länstrafik), godståg Hallsberg-Mariestad. (Diverse skrifter, bl.a TNF: Järnvägsminnen 2; LEG Video;
www.jarnvag.net/banguide/Gardsjo-Hakantorp.asp)
Hälsningar
Stefan Nilsson
HemsidaModelljärnvägsmagasinet • H0 - S9 - 0e - LGB

Arstuga

  • Veteran
  • *****
  • Antal inlägg: 2.641
    • http://arstuga.se/jvg.htm
Svenskt normalspår att tolka i modell
« Svar #4 skrivet: mån 24 sep 2007, 23:53:07 »
Enstaka stationer m.m.

Södertälje med omnejd Omfattande spårsystem, med många intressanta bangårdar och anhalter, som byggts om och flyttats flera gånger under hundra år. Artikel och modellspårplan i Allt om Hobby nr 8/1982.

Åkers Styckebruk m. omnejd Omfattande spårsystem omkring Åker i Södermanland, som även kan tänkas inbegripa normalspåret till Mariefred m.m. (Artikel om Mariefred finns i Allt om Hobby nr 7-8/2005 samt 1/2006. MJ-klubben RapidoH0 bygger detta område i modell,
www.rapidho.se).

Töreboda stn Station längs VSb, belägen direkt invid Göta Kanal. Sjöspår, hamn, svängbro över kanalen m.m.

Stockholm Södra Stn Gamla Stockholm Södra station, på 1980-talet överbyggd av en stadsdel. (Bok Nils Karlsson 1983: ”Södra bangården i Stockholm 1860-1983”, SJK 36.)

I Allt om Hobby under 1970-90-talen finns många spårplaneförslag av främst Leif Elgh av diverse verkliga banor: HNJ, VGJ, NKLJ, SRJ, Lidingöbanorna, smalspår i Småland, Bornholms järnvägar etc.

• M.fl. ...
Hälsningar
Stefan Nilsson
HemsidaModelljärnvägsmagasinet • H0 - S9 - 0e - LGB

Arstuga

  • Veteran
  • *****
  • Antal inlägg: 2.641
    • http://arstuga.se/jvg.htm
Svenskt normalspår att tolka i modell
« Svar #5 skrivet: mån 24 sep 2007, 23:55:11 »
Lysekil-Smedberg 1913, 35 km. Elektrifierad 1950. (Tips av Johan S)

Mora-Älvdalen har jag för mig jag sett bangårdsplaner för nånstans men hittar det inte nu. 1900-(idag?), 41 km.
MEJ hos Rolf Sten >> (Tips av Johan S)

Det fick mig också att tänka på Sveg-Hede Jvg 1924-(1966), 72 km. 1934-65 gick vintersporttåg Göteborg-Mjölby-Sthlm-Hede. Använd som bombmål efter nedläggningen -66. Spårplaner finns hos Rolf Sten >>

Söderfors-Orrskog är en annan kul bana. 1874-(1962)1989, upprivet 1993, 9 km. Bibanan hos Rolf Sten >> Vid samma bana (UGJ) fanns också Tierp-Strömsberg, 1917-(1931)1941, 10 km. Samt förstås (Österbymo-)Dannemora-Hargshamn Jvg (DHJ), urspr. 891 mm, breddad 60-70-tal, 85 km (även: Hargshamn-Hallstavik, 1977, 16 km).
Hälsningar
Stefan Nilsson
HemsidaModelljärnvägsmagasinet • H0 - S9 - 0e - LGB

Arstuga

  • Veteran
  • *****
  • Antal inlägg: 2.641
    • http://arstuga.se/jvg.htm
Svenskt normalspår att tolka i modell
« Svar #6 skrivet: mån 24 sep 2007, 23:56:18 »
Norrifrån, vid kusten

Sb Boden-Haparanda 1900-18 - (idag, persontrafik nedlagd 1992), totalt 166 km. Vid Karungi går banan söderut till Haparanda, med 1 km spår till Torneå. Utbytestrafik med bredspåriga finska statsbanorna. Norrut från Karungi byggdes spår till Övertorneå, 47 km. Triangelspår vid Karungi 1915. Man planerade bygga spår ända till Pajala men det blev inte av. Istället byggdes ett stationshus i Pajala, men för biltrafik (i bruk 1931-84). Banan nedlagd 1986.

Morjärv-Kalix Bibana till Boden-Haparanda. 1961-idag, 30 km. Banan slutar 9 km längre söderut vid Karlsborgsbruk, omfattande pappersbruk m.m. Systemtåg med massaved etc.
Banverket planerar bygga bana Kalix-Hapranda närmare kusten.

Boden-Luleå Egentligen Malmbanan, öppnad 1890-91, 36 km. Utlastning av malm vid Svartön fram till 1996. Idag verkar
Euromaint ha verkstäder här, liksom vid Notviken. Järnverk (SSAB tunnplåt). Sidobana Gammelstad-Karlsvikshyttan 1906, nedlagd 1956 men återöppnad. Idag ligger Norrbottens Järnvägsmuseum för Malmbanans Vänner här, som bedriver musei- och turtrafik.

Älvsbyn-Piteå(-Haraholmen) 1915-(idag; lokal persontrafik nedlagd 1972), 53 km + 13 km till Haraholmen, som har omfattande massa-, pappers- och träinduistrier. Elektrifierad 1995. Triangelspår vid Älvsbyn 1995.

Bastuträsk- Skellefteå öppnad successivt 1910-14(-28)-(idag; lokal persontrafik nedlagd 1990), totalt 66 km. Elektrifierad 1997. Boliden AB bibana Sliden-Boliden 1930-1991 samt Skelleftehamn-Rönnskär. Tung gruv- och metallindustri, åtminstone fram till mitten av 90-talet. (Bok SJK 70)

Vännäs-Umeå 1896-(idag, lokal persontrafik nedlagd 1992), 31 km. Umeå-Holmsund 1922-(idag; lokal persontrafik nedlagd 1968), 16 km. Elektrifierad 1981/92. Träindustrier (fram till när?) Triangelspår vid Vännäs 1991. Interregional persontrafik Umeå-Luleå. (
Banan på Jarnvag.net >>)

Mellansel-Örnsköldsvik 1892-(idag; lokal persontrafik nedlagd 1989), 29 km. Elektrifierad 1998. Avis Hägglunds tillverkar stridsfordon. Timmertransporter till Domsjö. (
Banan på Jarnvag.net >>)

De flesta av dessa banor kommer (förmodligen) att påverkas av Botniabanan (om den blir klar...).
Hälsningar
Stefan Nilsson
HemsidaModelljärnvägsmagasinet • H0 - S9 - 0e - LGB

Arstuga

  • Veteran
  • *****
  • Antal inlägg: 2.641
    • http://arstuga.se/jvg.htm
Svenskt normalspår att tolka i modell
« Svar #7 skrivet: mån 24 sep 2007, 23:57:03 »
Minsta modelljärnvägarna?

Pajala 1931-1985, 0 km. Banan från Övertorneå byggdes aldrig, men man uppförde ändå en "expeditionell järnvägsstation" med namnskylt (som kompensation?). Den var i drift angivna år, och trafiken sköttes med bil, lastbil och buss till Övertorneå. Undrar om kåken finns kvar?



Vykort:





Arjeplog 1928(?)-1986, 0 km. Tvärbanan Jörn-Arvidsjaur var först tänkt att gå till en by nära Arjeplogs kyrkby, men drogs istället till Slagsnäs. Som i Pajala uppfördes dock en "expeditionell järnvägsstation" med namnskylt (också som kompensation?). Landsvägstrafik till Arvidsjaur. Stationshuset revs före 2002.




Vykort 1945:




Sen hittade jag en ännu obekräftad uppgift om att Trosa också skulle ha haft en station utan spårförbindelse. Nån som vet?




Finns lite fler tips på ev. spårlösa stationer i Jvmv forum >>
Hälsningar
Stefan Nilsson
HemsidaModelljärnvägsmagasinet • H0 - S9 - 0e - LGB

PLj

  • Användare
  • ***
  • Antal inlägg: 452
Svenskt normalspår att tolka i modell
« Svar #8 skrivet: tis 25 sep 2007, 09:17:36 »
Förslag till station att bygga som modell:
 

Åstorp med den trafik som var före Knutpunkten i Helsingborg och före Öresundsbron.

Då var det mycket godstågsväxling. Det går också ut många linjer från stationen.

PLj
PLj