Författare Ämne: Generellt om digitalt  (läst 25241 gånger)

Administratör

  • Administrator
  • *****
  • Antal inlägg: 619
    • http://www.svensktmjforum.se
Generellt om digitalt
« skrivet: fre 21 sep 2007, 12:09:06 »
Denna avdelning ska försöka besvara de vanligaste och första frågor man ofta ställer sig när man börjar kika på digitalstyrning av sin modelljärnväg. Digitalstyrning ger ju möjligheten till att helt oberoende av varandra köra flera tåg på samma bana, inte bara det utan på samma block.

Det är vår personliga men fasta övertygelse att man numera förr eller senare kommer att överväga en digitalisering av sin modelljärnväg, ska man börja från början så finns ingen anledning att inte välja digitalt. Digitalstyrning är dagens och framtidens sätt att kontrollera sin modelljärnväg, den är här för att stanna. Detta är en generell beskrivning och har inte ambitionen att täcka in alla varianter av digitalstyrning som finns. I denna FAQ ska vi gå igenom:
  • Hur ska man välja?
  • Historia
  • Så här funkar Digitalstyrningen
  • Om Dekodrar
  • Så här funkar det rent praktiskt
  • Mera finesser med digitalt
  • Några nackdelar med DCC?

Sammanfattning

I texten finns länkar där den som blir nyfiken på mer information kan ta sig vidare och läsa mer om ämnet. Och för er som tycker att detta verkar mycket att ta in så vill vi säga att det behöver inte vara så! För att ingen ska tappa sugen så börjar vi med den andra frågan som man ställer sig när man börjar fundera på digitalt:


Hur ska man välja?

När, och om, ni har läst igenom allt det som står om digitalstyrning här nedanför så kommer ofta frågan: "Hur ska jag som nybörjare veta vad jag ska köpa?"

Oavsett vilket system man kör med så hamnar man ofta i bryderier om vad man kommer att behöva och vilken nivå man ska lägga sig på osv. För att kunna bestämma sig måste man få erfarenhet, det låter som ett Moment 22, och erfarenheten får man genom att prova. Men då måste man väl bestämma sig först? Inte nödvändigtvis!

För det första, man behöver inte ta allt i ett enda stort kliv! De flesta dekodrar går idag att använda även på en digital anläggning, man kan alltså digitalisera sina lok ett och ett men ändå fortsätta köra på sin analoga bana under tiden. Men vi tycker du ska komma igång så snabbt som möjligt, följ gärna denna checklista:
  • Leta efter en enkel och billig grundsats för digitaltåg, kanske något begagnat
  • Konvertera minst 2 lok så du kan prova oberoende körning
  • Koppla bort din analoga trafo och anslut digitalsystemet till din bana, eller ett provspår. (Om du ansluter till en befintlig bana, se till att ALLT analogt är bortkopplat först...). Kanske via en omkopplare så du snabbt kan växla mellan de två.
  • Ställ ett digitallok på rälsen och ge det en ny adress, provkör.
  • Ställ på det andra loket och vips kan du nu provköra även detta lok, helt oberoende av det första!
  • Nu är du fast...
Naturligtvis finns fler sätt, du kanske har en kompis som har digitalt som du kan få hälsa på och provköra lite. Men huvudsaken är att komma igång och prova på!

När du har fått prova och om du känner att digitalstyrning är något för dig så kan du antingen bygga vidare på det du har köpt, eller så sparar du det och använder till ditt digitala provspår, eller så säljer du det till någon annan som vill testa digitalt innan de bestämmer sig.

Som med många saker, även utanför MJ, så kan man spendera mycket tid på att försöka komma på allt innan man gör sitt första köp, bara för att sen upptäcka att det man kom på kunde förändras eller förbättras ytterligare. Kanske var något man trodde på helt felaktigt?

Nu hoppas vi du inser att det kan vara enkelt att komma igång, man kan alltså starta lite försiktigt. Vill du nu läsa mer om vad man kan hitta på med det digitala innan du läser om hur det funkar? Kika då vidare i detta FAQ-inlägg, i slutet under "Mera finesser med digitalt" finns fler kul tips om vad man kan hitta på med en digital anläggning.


Historia

Digitalstyrning är inte någon nyhet, flertågssystem har funnits sen tidigt 80-tal, de första var analoga men digitaltekniken kom snabbt in i bilden. Märklin var först ut med att introducera sitt system som togs fram tillsammans med Motorola och därav har fått namnet "Märklin/Motorola", i denna text används förkortningen MM för detta system. Detta system är i princip oförändrat idag men naturligtvis uppdaterat och förfinat.

Ett litet konsultföretag vid namn Lenz var delaktiga i framtagningen av Märklins system och när det var klart så började de titta på ett system för 2R rallare. Detta system blev det som vi idag kallar för DCC. Från början var detta en bland flera standarder, Felischmann hade sitt FMZ och Trix hade sitt Selectrix.

 

Men i samband med att amerikanska NMRA upptäckte DCC och beslutade att upphöja DCC till NMRA standard så fick DCC ett övertag som är svårt att slå. Dagens FMZ och Selectrix system har utvecklats till att också kunna hantera DCC.

 

Idag finns alltså i praktiken endast två standarder, MM för 3R och DCC för 2R. Det är dessa två system vi använder i texten nedan. Men vi skulle lika gärna kunnat ta med FMZ och Selectrix men låter de bero då de är förhållandevis små här i Sverige.


Så här funkar digitalstyrningen

Det man i första hand diskuterar när man pratar om "Digitaltåg" är troligen det sätt som man kontrollerar lok och funktionsdekodrar på, dvs DCC eller MM. Men innan vi ger oss in i detaljerna så ska vi definiera några begrepp som vi tänkt använda:
  • Dekoder - Mottagaren för digitalsignalen, finns i olika varianter:
  • Lokdekoder - sitter i ett lok
  • Funktionsdekoder - styr växlar, signaler men kan också sitta i vagnar för att kontrollera t.ex. belysning. Kan även förekomma i lok av samma anledning om lokdekodern inte räcker till
  • Feedbackdekoder - känner av händelser på spåret eller hur en växel är lagd m.m. (Ber om ursäkt för svengelskan)
  • Digitalenhet - En "burk" som är en del av digitalsystemet. Det kan vara en handkontroll för att köra loken, en centralenhet som är hjärnan i systemet, ett interface till en PC eller en booster som ger kraften till tågen eller någon annan del av digitalsystemet.
Som ni ser finns det två grupper av enheter, nu ska vi beskriva vad skillnaden mellan dessa är. Under tiden du läser så kan du då och då kika på bilden nedan så blir det lättare att hänga med i resonemangen.




 

DCC/MM mellan Booster och Dekoder

DCC/MM signalen överförs från en Booster till dekodrarna via rälsen, det kan också förekomma fall då man vill ha en separat ledning till funktionsdekodrar, men i huvudsak ska man betrakta rälsen som en "sladd" mellan Boostern och dekodern. Dekodrarna är i sin tur anslutna till rälsen, funktionsdekodrar med sladd och lokdekodrar via lokets strömupptagning.

Digitalsignalen för MM eller DCC kommer alltså från en Booster som är en enhet i digitalsystemet. Denna kan vara antingen inbyggd i Centralenheten eller vara en helt separat enhet. Booster är ju engelska och betyder i princip förstärkare, det boostern gör är att den tar den digitala signalen som skapas i Centralenheten och lägger ihop den med en kraftmatning som gör att dekodern både förstår vad den ska göra och dessutom har kraften, musklerna, att utföra jobbet att driva motorn eller tänka lampor osv.
Nu närmar vi oss något viktigt:

Signalen som går mellan booster och dekoder är den som namnger systemet!
Det är denna signal som är "DCC" eller "MM" standard!

I klartext betyder det: när man säger ett "DCC system" så menar man att den signal som går mellan boostern och dekodern pratar "DCC". Och när man pratar om ett "MM system" så menar man att språket är "MM" mellan booster och dekoder. Dessa olika språk brukar också kallas "protokoll" och är standardiserade. Dvs. ett lok som har en DCC dekoder från en tillverkare, t.ex Lenz, kan alltså köras på en bana som har ett digitalsystem från en annan tillverkare, t.ex. Fleischmann.


Signaler mellan Digitalenheter

Av bilden framgår också att de olika enheterna i Digitalsystemet pratar med varandra. Här finns tyvärr ingen standard men däremot har två större system fått rejält fäste och dominerar nu marknaden. Detta gäller främst för DCC då MM systemet i princip styrs helt av Märklin.

För DCC så har Lenz skapat ett protokoll ("språk") som enheterna kommunicerar med som heter XpressNet och ett annat system, LocoNet, kommer från Digitrax i USA. Dessa två system kan inte prata med varandra och här finns alltså en skillnad man måste ta hänsyn till när man köper dina digitalenheter.

 

I praktiken har det ingen större betydelse vilket av systemen man väljer, båda har sina ivriga förespråkare men båda klarar också att utan problem hantera en normal modelljärnväg. Men ska man göra någon åtskillnad mellan de två så kan LocoNet ha en fördel om man bygger mycket stora anläggningar som t.ex. en klubbana. LocoNet har av samma anledning också valts som standard av vissa av de modulstandarder som finns. För en normal hemmabana har det inte så stor betydelse. Till XpressNet fördel kan det å andra sidan sägas att det systemets enheter kan vara något billigare. Här kommer då ytterligare en viktig sak att känna till: Signalerna mellan digitalenheterna är inte standardiserad! Här måste man välja system!

Här kommer en liten lista över några av de större tillverkare som följer de olika systemen. Det finns fler men detta är några av de större:
  • LocoNet: Uhlenbrock, Digitrax, Fleischmann
  • XpressNet: Lenz, Roco, Atlas, Bachmann, Hornby
Nu har vi gått igenom hur signalerna mellan digitalsystemet och dekodern tar sig fram, och även hur enheterna i systemet håller kontakt med varandra. Nu ska vi kika lite mer i detalj hur dekodrarna fungerar.


Om dekodrar

Som ni säkert förstår så reagerar inte alla dekodrar på samma kommandon från digitalsystemet. De måste särskiljas på något sätt och det sker med en adress. Vi börjar med att kika på lokdekodrar.

Lokdekodrar

Varje lokdekoder har en unik adress, standardadressen är för DCC bestämd till "03". Så om du köper ett lok med inbyggd dekoder så kan du vara säker på att den har adress "03".
Adressen kan enkelt ändras genom omprogrammering med digitalsystemet. Det finns möjligheter att ha massor med lok, de flesta system klarar att hantera över 1000 olika lokadresser.

I lokdekodern kan man också ställa in acceleration, inbromsning, maxhastighet, ljusstyrka på belysning m.m. Detta sker genom programmering av olika värden i dekodern som kallas "CV", Configuration Variable eller Konfigurationsvariabel på svenska, oftast används dock begreppet CV även på svenska. Dessa CV har genom NMRA blivit standardiserade så programmering kan man lära sig och använda oavsett vilket fabrikat av dekoder man har valt. Det är dock tillåtet för respektive tillverkare att ha egna finesser i dekodern. Dessa brukar framgå av de bruksanvisningar som följer med dekodern.

 

I alla dekodrar finns CV29 som styr grundfunktionerna i dekodern och det är ett av de viktigare CV att lära sig.

Nuförtiden finns många lok förberedda för dekodrar, det brukar framgå i kataloger med hjälp av av symboler, ibland en liten kontakt eller så står det t.ex. "NEM 651". Detta är en standard för kontaktdon på dekodrar. Har loken en "NEM-kontakt" så brukar det finnas en speciell plats för dekodern och installation innebär att lägga i dekodern och ansluta kontakten. Många lok kan också levereras med fabriksmonterad dekoder.

Lite äldre modeller får man bygga om till digitaldrift. Det behandlar vi inte i detalj här men i princip klipper man upp anslutningen mellan hjul och motor och löder in dekodern emellan de anslutningar som uppstår. I FAQ:n finns en avdelning om Dekoderinstallation i lok, läs mer där.

De flesta lokdekodrar har funktioner som medger att ett konverterat lok kan köras näst intill normalt på en analog anläggning.

Funktionsdekodrar

Dessa dekodrar används för att styra växlar eller andra funktioner som kan slås på och av. De ansluts till rälsen med sladd eller så kan man dra en separat anslutning direkt till Boostern så man slipper ansluta till rälsen, ett lämpligt sätt om man tex. installerar digitalstyrning i en redan färdig anläggning.

Funktionsdekdorar har ett eget adressområde och programmeras alltså inte med samma adresser som lokdekodrar.

Dessa dekodrar finns i en så stor variation så vi tar inte upp några detaljer i övrigt. Det första man brukar digitalisera på en anläggning är ju lok och många är fullt nöjda med detta och använder analog styrning av sina växlar signaler m.m.

Feedbackdekodrar

Dekodrar som på svenska skulle heta "Återmatningsdekoder" eller liknande, men den engelska benämningen används så flitigt så vi har använt den här. Dessa dekodrar här även de till överkursen och många varianter finns, en del känner av ström som matas till ett block, en del använder magnetstyrda kontakter som monteras under rälsen osv.

Det finns dock en sak värd att notera, de som inte ansluts till LocoNet har ytterligare en variant på anslutning (buss) till digitalsystemet. LocoNet anpassade feedbackdekodrar ansluts enkelt till LocoNet men de andra har en annan sorts buss för informationen som matas tillbaka fårn dekodern till digitalsystemet, den har alltså inget med DCC eller MM att göra utan hör till digitalenheterna även om den kallas "Dekoder".

Lenz har en återmatningsbuss som de kallar RS-buss och MM har en buss som heter s88. Eftersom dessa är helt frikopplade från signalen i rälsen så kan de användas oberoende av vilket system som används i rälsen, även om det kan bli opraktiskt att ha olika system.

 

Vi nöjer oss här, det finns alltså ytterligare varianter här men eftersom många är mer än nöjda med att börja med att digitalisera lok så får detta räknas till överkursen.


Så här funkar det rent praktiskt

Du har just monterat in en ny dekoder i ditt lok och ställt det på spåret. DCC-systemet är inkopplat. Antagligen har din nya dekoder adressen 3 eftersom det är nya dekodrars standardvärde. Du trycker därför på körkontrollens + eller - knappar tills att nummer 3 kommer upp på körkontrollens display, då är det bara att vrida på vredet och loket kör framåt eller bakåt. Tryck på nedåt- eller uppknappen och loket ändrar körriktning. Tryck på någon av funktionsknapparna och loket tänder eller släcker ljuset.

Du har också införskaffat ett till nytt lok med dekoder. Detta kan inte köras samtidigt som det andra eftersom det antagligen har samma adress, 3. Något av loken måste därför programmeras om för att byta adress eftersom varje lok måste ha en unik adress. Det ena loket programmeras därför om enligt manualen och får t.ex. adressen 5. Du har nu ett lok med adressen 3 och ett med adressen 5 på samma spår. På displayen är det nu bara att välja vilket du vill köra med. Du väljer 5 och kör iväg med detta, tro det eller ej men lok 3 står kvar på spåret och rör sig inte förrän du väljer 3 på körkontrollen och vrider om vredet. Med andra ord kan man ställa på 100-tals* lok på samma spår bara de har en unik adress och köra oberoende av varandra.

*Gränserna för hur många lok man kan köra sätts av vilken typ av DCC-system man har. Teoretiskt kan man köra 9999 st digitala lok och ett analogt på en och samma bana med de mer avancerade systemen.


Mera finesser med digitalt

Digitaltekniken utvecklas oerhört och varje år kommer mer och mer finurliga funktioner till digitalstyrningen:
  • Det finns ljuddekodrar som kan hantera inspelade ljud och får din modell att låta som på riktigt.
  • Det finns digitalt styrda koppel som gör rangering precis lika oberoende som körningen, du kan var och när som helst koppla isär loket från vagnarna.
  • Vissa dekodrar kan styra ljuset på loken så det går att blända av till halvljus, eller man kan få det att blinka om förebilden hade det.
  • Naturligtvis kan anläggningen koppla till en dator som med hjälp av feedbackmoduler helt kan hålla koll på trafiken. Då kan du låta datorn köra ett snälltåg och kan själva försöka hantera ett godståg som måste tråckla sig mellan passagerna av det tidtabellsstyrda snälltåget.
  • Du kan ansluta avancerade bildställverk där allt som händer på banan visas med lysdioder och knappar kan, som tidigare, kontrollera växlar m.m.
  • Det finns lok som med ett digitalkommando kan höja och sänka pantograferna.
Sen finns andra finesser, det finns moduler som automatiskt sköter hanteringen av vändslingor, bromsmoduler som automatiskt bromsar in loken vid signaler, trådlösa handkontroller m.m.

Möjligheterna är enorma och funktionerna som står till buds ökar ständigt! Digitalt ger oss möjligheten att göra just det vi som små alltid drömde om att göra med vår modelljärnväg. Om vi nu har nått den åldern...


Några nackdelar med DCC?

Det finns bara en större nackdel med DCC och det är att det initialt innebär en ganska stor kostnad att köpa på sig DCC-prylar, även om det går att smyga igång så kostar det en slant. En dekoder till ett lok kan man få från ca 200 kr och uppåt och de billigare DCC-systemen kan man få för ca 800 kr. Om man inte har en transformator går en sådan loss på 300 kr till. Om man då har många lok då kan det bli ett antal tusenlappar i kostnad.

En annan nackdel är att äldre lok som inte är digitalförberedda kan vara krångliga att montera in dekodrar i; vi har en avdelning här i FAQ:n som kan ge viss vägledning om lokkonverteringar. Om man just ska till att köpa sina första lok däremot då är det inga problem eftersom många av de moderna loken kommer med DCC-snabbkontakt, bara att plugga in dekodern.

 

Det kan även vara problematiskt att programmera en dekoder i början men detta löser man oftast genom att ha kikat noggrannare i manualen (stegat sig igenom) eller prata med någon kunnig, till exempel här på forumet.

Men vi är övertygade om att även om dessa nackdelar kan verka nog så allvarliga för en del, så är fördelarna och möjligheterna med en digitalt styrd anläggning betydligt mer värdefulla!

 

Sammanfattning

Digitalstyrningen är här för att stanna, fler och fler tillverkare erbjuder numera lok med dekoder installerad direkt från början. Även om man inte har tänkt sig att ha digital styrning av banan, eller kanske bara av lok men inte växlar och signaler, så bör man ta sig en funderare så man förbereder bygget för att en dag i framtiden kunna digitalisera sin anläggning!

Vi hoppas denna lilla guidning genom digitaltågen har gett dig lite nyttig information. Har du fler frågor eller om du hittar något i texten ovan som är direkt fel så går det bra att höra av sig via Personligt meddelande.

------------------------------------------------------------
Text: Anders Östlund & Patrik Blom
Grafik: Anders Östlund

Jan Frelin

  • Stammis
  • ****
  • Antal inlägg: 1.419
Generellt om digitalt
« Svar #1 skrivet: fre 21 sep 2007, 17:19:38 »
Varför köra digitalt?

 

1. Du kan kraftfullt förenkla kabeldragningen till din bana. Det kan i och för dig vara bra med en del blockindelning för felsökning, men detta är mycket enklare än att bygga en modelljärnväg med strömställare till alla spår.

 

2. Körningen blir enklare och mera realistisk, du väljer det lok du vill köra och kör det, och behöver inte tänka på att koppla ström till loket.

 

3. Du kan programmera unika egenskaper i dekodern för varje lok, både för att anpassa gången och för att anpassa till motor och drivning.

 

4. Du lätt och smidigt få till ljud i dina dragfordon.

 

PS: General Electric sålde ett analogt flertågssystem redan på 60-talet, det var nog det första. På sjuttiotalet fanns flera analoga system på marknaden i USA.
http://svenskmjwiki.wikispaces.com/ H0 2R DCC Proto87, svensk Epok IIa, UWHJ och epok IIc, Inlandsbanan

berraf

  • Veteran
  • *****
  • Antal inlägg: 2.474
    • http://www.fasth.de
Generellt om digitalt
« Svar #2 skrivet: fre 21 sep 2007, 18:00:18 »
Anders och Patrik stort tack för en mycket värdefull FAQ!


Berra

  • Stammis
  • ****
  • Antal inlägg: 613
Generellt om digitalt
« Svar #3 skrivet: fre 21 sep 2007, 21:36:28 »
Så var det det här med digitalt/analogt,
När använder DCC kan man köra sin modelljärnväg analogt, alla lok kan köra i alla farter överallt när som helst.
När man matar loken med en analog spänning, kör man sin modelljärnväg digitalt, ett lok, ett block, det är digitalt det, ettor och nollor, en sektion har ström eller inte. :)
Berra
16 mm (1/19) 32 mm spårvidd
0-gauge 3-rail US
HO US, Europa och Svenskt
00 Brittiskt
009 Svenskt
0n30 US, Svenskt
0-scale Brittiskt

Freddy

  • Nykomling
  • **
  • Antal inlägg: 1
Generellt om digitalt
« Svar #4 skrivet: sön 22 nov 2009, 15:42:19 »
Bra redogörelse tack för den. Jag har dock en fråga;
Jag har en ganska stor analog bana men många äldre lok. Vid sidan om denna har jag nu börjat på en digital bana vars fördelar är uppenbara. Men jag har varken råd eller ork att bygga om alla äldre lok, som jag gillar skarpt. Jag kör därför dessa banor vid sidan om varandra. Men jag är rätt sugen på att bygga en "övergång" för vagn passager. Man kan man väl ha samma nolla, bara man isolerar den röda!? Man kan då i princip köra över från analogt till digitalt via luftledning. Men tar man någon risk att loken/mobil station (jag kör allt Märklin) tar stryk av detta ??

 

bh

 

Fredrik

Bo

  • Gäst
Generellt om digitalt
« Svar #5 skrivet: sön 04 jul 2010, 07:29:39 »
I en annan tråd diskuterades utifrån frågan ” Datorställverk - Dyrt - Komplicerat? ”

Men min fråga kring den digitala funktionen kontra matningsspänning, så framgår det i början av tråden en väldigt bra information hur digital funktion fungerar.

Min fråga, är om digitala signaler löper i samma trådar som matardelen (spänning )

Ni får ursäkta en mycket novis fråga då jag är helt utanför denna kunskap, som samtidigt skrämmer mig som i har uppnått en ålder lite över medel och ska i sin tur lära sig något nytt, och då går det trögt  :disapprove:

Är inne på att bygga liknande de moduler som utgångspunkt vad som finns tillgängligt idag bla västeråsmodulen.

Eftersom jag inte anser det finns några större kostnadsaspekter kring en matarkabel  1.5mm2 kontra 6mm2, så kan jag mycket väl använda den grövre för att ha tillgång till den eventuella effekt som kan tags ut.

Vill gärna ha råd i frågan om matning och digital information löper i samma tråd, eller om det är skilt åt.



Vänligen

Bo

aop

  • Användare
  • ***
  • Antal inlägg: 174
Generellt om digitalt
« Svar #6 skrivet: sön 04 jul 2010, 10:20:29 »
Citat från: Bo
Vill gärna ha råd i frågan om matning och digital information löper i samma tråd, eller om det är skilt åt.


Matning och info sker i samma kabelpar. Återmatning går vanligtvis i egna kablar.

Bo

  • Gäst
Generellt om digitalt
« Svar #7 skrivet: sön 04 jul 2010, 11:11:09 »
Jag läste detta i första stycket, och ville gärna få detta bekräftat, så tack aop :)
 

Nästa fråga är då om det inte krävs en ganska så kraftig matning.

 

I stället för att rita så kan vi leka med tanken att trådarna ifrån booster till matningkabeln, likaså de trådar som går med lagom avstånd till respektive rälsavsnitt är 0.75mm2-1.5mm2 är som avfarter likaså påfarter till en motorväg, där motorvägen är själva den kraftiga matarkabeln på 6mm2.

 

Det jag vill komma fram till är att det ska både transporteras kraft samt digital information, och har vi då en sträcka på 10-15-löpmeter så blir det både kraft och mycket information som ska gå i ett rappt tempo, och möjligen även feedback.

 

Eller är jag fel på det!!!

 

Har diskuterat detta med att ha en matning som löper i en cirkel med både elektriker samt personer med styrteknik som bas.

Dessa säger som jag var inne på, att ifrån mitt styrbord är det en god ide att skapa en spindelkropp/stjärna så att varje utstick blir sin egen enhet, och då vet jag bättre om jag får ett fel samt att jag har koll på hur mycket effekt som jag använder samt spänningsfall och vad jag kan utnyttja.

 

Jag jämför lite med starkström som har sina grupper ifrån sitt matarskåp, och dessa går ju som sagt ut som ett par spindelben.

 

Jag har också som tex belysningskretsar, som jag kan gruppera, och säkra av dessa ( detta enbart som en parantes ) för att få lite inblick i hur jag tänker.

 

Mvh  Bo

haba

  • Veteran
  • *****
  • Antal inlägg: 2.710
Generellt om digitalt
« Svar #8 skrivet: sön 04 jul 2010, 11:48:11 »
Hej Freddy, ja det går att göra om man ser till att två saker inte händer:

1. Analogdelen och digitaldelen skall ha seperata transformatorer. Inte heller får matningen mellan digitaltransformator och digitalbooster ha någon förbindelse med något annat.

2. Du får inte kortsluta mellan "digital-röd" och "analog-röd" Om det ena är luftledning och det andra mittkontakterna så går det ju utmärkt så länge du inte skickar in ett lok på det avsnittet som är felkopplad på insidan och har förbindelse därimellan (ja, det har jag sett).

Harald.

Göran på Öland

  • Användare
  • ***
  • Antal inlägg: 144
Generellt om digitalt
« Svar #9 skrivet: tis 15 feb 2011, 19:01:00 »
Har just läst igenom artikeln "Generellt om digitalt" och är både lite skrämd och hoppfull inför min framtid med den fantastiska hobby som MJ är. Har kört igång mitt startkit och fått värdefull hjälp från flera medlemmar för att råda bot på fel jag klantat till genom att inte ha know how. När jag tagit in delar av er fina info (har dock inte förstått allt...) ser jag plötsligt olika funktioner i en annan dager. Jag kommer att komplettera mitt startset omgående, bygga miljö och njuta av att se dessa små underverk pila förbi på sina spår. Har längtat efter detta i decennier men nu är jag pensionär. Och disponerar tid! KANON!!   :clap:
Hälsningar från Göran på Öland   :D

jibe

  • Nykomling
  • **
  • Antal inlägg: 3
Generellt om digitalt
« Svar #10 skrivet: sön 29 maj 2011, 08:50:51 »
Ett intressant tema.

Jag kör Märklin och vill nu ta steget över till digital styrning.

Det finns en mycket bra tråd i hur man använder TrainController men de delar  som behövs utöver en dator är jag osäker på.

 

Ni som nu har digitaliserad er bana OCH kör Märklin3R, vilka komponenter har ni använt för att bygga upp erat system.

 

Hur har ni kopplat datorn till banan? Ett kopplingsschema med de olika delar vore speciellt nyttigt.

 

Mvh

Janne

Göran på Öland

  • Användare
  • ***
  • Antal inlägg: 144
Generellt om digitalt
« Svar #11 skrivet: sön 29 maj 2011, 10:28:42 »
Nu kör jag visserligen inte Märklin utan Fleischmann N-skala med en MultiMouse. I avvaktan på att lägga ut spåren "på riktigt" i min anläggning under byggnad har jag lagt ut 5 m spår löst på skrivbordet med 7 motoriserade växlar, 3 lok med 13 vagnar. Det blir ganska stressigt (men kul!) att köra, klara alla växelomläggningar och styra loken med MultiMousen så jag ska bygga en körpanel där växlarna har egna strömbrytare och bara loken ges instruktioner från MultiMousen. Sen ska jag datorisera och önskar, som du, råd och tips från våra äldre och erfarna kolleger.
 

Har gjort spårplan med hjälp av AnyRail4 (fantastiskt bra) och har byggt stomme (200x90 cm) så nu blir det snart spårläggning. Har hittat en bra leverantör, ModelDigital i Malmö, som levererar det man behöver med ledning av en spårplan. Och ger goda råd...

 

Hälsningar från Göran på Öland   ;)